- Project Runeberg -  Mysterier /
252

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 Mysterier

vissa fåglars läten när jag sår mitt korn. Och när jag
är trött av arbete står min hustru och vinkar åt mig, och
jag välsignar och tackar henne för alla hennes älskliga
leenden ... Martha, vi voro ju ense, var det icke så? Och
du lovade det så säkert, du ville det ju själv till slut, då
jag förklarade allt för dig? Så blev det ändå ingenting
av alltsammans. Du blev bortförd, överrumplad och
bortförd, icke till ditt men till mitt fördärv...

Dagny, jag älskar dig icke, du har hejdat mig överallt,
jag älskar icke ditt namn, jag blir uppretad av det, lipar
åt det, jag kallar dig Dangni och räcker ut tungan; förlåt
mig för Kristi skull! Jag vill komma till dig när klockan
har slagit och jag är död, jag vill visa mig på
brandmuren för dig med ett ansikte som klöverknekt och jag
vill förfölja dig som ett benrangel, dansa omkring dig
på ett ben och förlama dina armar med mitt grepp. Jag
vill göra det, jag skall göra det! Gud bevare mig för dig
nu och alltid, det vill säga: Fan må ta dig, lika innerligt
som jag ber om det...

Och sedan då! för sjunde och sista gången: än sedan
då? Jag älskar dig i alla fall, och, Dagny, du vet nog att
jag älskar dig i alla fall! och att jag ångrar alla mina
bittra ord. Men sedan då? Vad hjälper det mig? Och
dessutom, ho vet om det icke är bäst så? Om du säger
att det är bäst så, är det också så, jag känner detsamma
som du, jag är en hejdad vandringsman. Men om du
också hade velat och om du hade brutit med alla andra
och bundit dig vid mig — något som jag icke förtjänade,
men i alla fall, låt oss antaga det — hur hade det gått?
Du hade på sin höjd velat hjälpa mig att utföra mina
bedrifter, att göra min gärning i världen — jag säger dig,
det gör mig skamsen, mitt hjärta stannar av skam när jag
tänker på det. Jag skulle göra som du ville, därför att
jag älskar dig, men jag skulle lida av det i min själ..
Nå, vad i all världen skall det vara bra för att antaga den
ena saken efter den andra, att uppställa omöjliga
utgångspunkter? Du ville icke bryta med alla andra och
icke binda dig vid mig, du betackar dig, skrattar ut mig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free