Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 255
män; hör ni nu vad jag säger? Där är en legion av dem!
Men av de största männen finns där icke, nej icke många.
Se, det är skillnaden. Det blir snart en stor man i var
socken; men av de största männen kommer det kanske
aldrig att bli en på vart årtusende. Med stor man förstår
världen helt simpelt en talang, ett geni, och herregud, geni
är ett mycket demokratiskt begrepp: Så och så många
pund biff till föda var dag ger geni i tredje, fjärde, femte,
tionde led. Geniet i populär betydelse är icke det
oerhörda, ett geni är endast ett mänskligt apropos; man stannar
inför det, men man faller icke baklänges inför det. Tänk
er: Ni står en stjärnklar vinterkväll i ett observatorium,
och ser genom kikare på Orionbilden. Så hör ni att
Fearnley säger: Godafton, godafton! Ni ser er om, Fearnley
bugar sig djupt, en stor man har kommit in genom
dörren, ett geni, herrn från sidologen. Och inte sant, då ler
ni lite grand för er själv och vänder er på nytt till
Orionbilden? Detta har hänt mig ... Har ni förstått min
mening? Jag vill säga: Hellre än att beundra de vanliga
stora männen som få människobarnen att puffa varandra
i sidan av vördnad, föredrar jag de små, okända genierna,
ynglingar, som dö i skolåren, därför att deras själ
spränger dem, fina, bländande lysmaskar, som man måste ha
råkat i livet för att veta att de funnos till. Sådan är min
smak. Men framför allt säger jag: Det gäller att skilja
det högsta från det höga geniet, hålla det högsta uppe så
att det icke drunknar i geniernas proletariat. Jag vill se
den oerhörda ärkeanden på sin plats; gör i alla fall ett
urval, bringa mig att rygga tillbaka, skaffa bort
sockengenierna, det gäller att finna det höggradiga, hans eminens
höjdpunkten. .
Varpå unge Öjen skulle säga — jo, jag känner honom,
han skulle säga: Men detta är verkligen bara teori,
paradoxer.
Och jag är icke i stånd att inse att det är bara teori,
jag är icke i stånd till det, Herren hjälpe mig, så osaligt
annorlunda ser jag på tingen. Är det mitt fel, jag menar:
Är jag personligen skuld till det? Jag är en främling, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
