Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 1 277
omkring sig och gör med en gång ett luftsprång, sliter sig
löst och gör ett luftsprång, och börjar på nytt att vrida
sig efter kajen. Varför? Jo, i flaskan är det bara vatten,
det kunde inte döda, det kunde bara pina ännu litet mera,
och katten går alltjämt med kroken i halsen och blöder och
kippar efter luft. Förr eller senare förblöder den, eller
den kväves tyst och hemskt ensam i någon avkrok.
Det var gjort i bästa mening, säger Minuten.
Naturligtvis! Ni gör aldrig annat än det som är gott
och ärligt menat. Man kan helt enkelt inte ertappa er i en
avvikelse härifrån, så till vida är inte denna fina och
hederliga svindel med mitt gift något nytt för er. Till
exempel nu när ni stannade nere på torget. Jag stod här i
fönstret och såg på, jag vill inte förebrå er för att ni gjorde
det, jag vill bara fråga: Varför hade ni tagit av er skorna?
Nu har ni ju skor på er, varför hade ni dem inte på er
när ni dansade?
För att inte slita dem.
Precis som jag väntade! Jag visste att ni skulle svara
så, därför frågade jag. Ni är den mest genomförda
renhet som går i ett par skor, den oangripligaste själen i stan.
Alltsammans är gott och oegennyttigt hos er, ni är utan
vank och lyte. Jag ville en gång sätta er på prov och
leja er att mot betalning överta faderskapet för ett
främmande barn. Fast ni var fattig och mycket väl kunde
behöva dessa pengar, avslog ni genast anbudet. Er själ kom
i uppror vid blotta tanken på en sådan oren handel,
och jag kom ingen vart med er, oaktat jag till och med
bjöd er två hundra koronor. Hade jag vetat vad jag nu
vet, skulle jag inte ha förnärmat er så grovt. Jag hade då
ännu inte något klart intryck av er, nu däremot vet jag
att framför er skall man på en gång både sporra och hålla
in sin häst. Nå, det är bra! Men låt oss hålla oss till
det vi pratade om... Detta, att ni tar av er skorna och
dansar barbent, utan att göra folk uppmärksamt på det,
utan att bry er om smärtorna och utan att klaga, det är
just ett karaktärsdrag hos er. Ni gnäller inte, ni säger
inte som så: Se, jag tar skorna av mig för att inte slita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
