- Project Runeberg -  Mysterier /
278

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278 Mysterier

dem, det är jag tvungen till, jag är så fattig! Nej, ni
verkar, om jag så får säga, i tysthet. Det är en
genomförd princip hos er att ni aldrig fordrar något av någon,
ni uppnår i alla händelser allt ni vill uppnå, men själv
har ni inte öppnat munnen. Ni är absolut oangriplig,
både för andra människor och för er själv, i ert eget
medvetande. Jag slår fast detta karaktärsdrag hos er och
går vidare: Ni skall inte bli otålig, jag kommer nog till
förklaringen till slut... Ni sade en gång något om fröken
Gude, som jag ofta har tänkt på, ni sade att hon kanske
inte var så alldeles otillgänglig ändå, om man bar sig lite
fint åt, ni hade minst sagt listat er till åtskilligt hos
henne...

Nej men...

Ni ser att jag minns det. Det var den kvällen vi två
sutto här och drack ihop, det vill säga: Det var jag som
drack, och ni såg på. Ni sade att Martha — ja, ni
kallade henne bara Martha, och ni berättade också att hon
alltid kallade er Johannes; inte sant, jag ljuger inte, hon
kallar er ju Johannes? Se, det minns jag också att ni
talade om för mig. Nå, men ni sade att Martha till och
med hade gått så långt, som att tillåta er allt möjligt med
henne, och ni gjorde ändå en riktigt motbjudande rörelse
med pekfingret, när ni sade det...

Minuten far upp, han är röd i ansiktet och avbryter
högt:

Det har jag aldrig sagt! Jag har aldrig sagt det!

Har ni inte sagt det? Vad för något? Men har ni
verkligen inte sagt det? Tänk om jag skulle kunna kalla
upp Sara och be henne vittna att hon befann sig här i
rummet intill under vårt samtal och att hon hörde vartenda
ord genom dessa tunna väggar? Jag har aldrig sett på
maken! Nå, men kullkastas således alltihop genom ert
nekande? Jag skulle gärna ha velat utfråga er litet mer
om detta, det intresserade mig, och jag har ofta tänkt på
det; men när ni fritar er från att ha sagt det, så! Jag
ber er förresten att sätta er igen, spring inte hals över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free