Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 Mysterier
inte rubba er ur fläcken, ni är en tyst kraft av en ganska
säregen art; jag beundrar er och intresserar mig oerhört
för er. Minns ni den gången jag talade med er en hel
afton och bland annat fixerade er och menade att ni
ryckte till då och då? Det gjorde jag för att känna mig för.
Jag har hållit ögonen på er och försökt mig fram på
åtskilliga vägar, nästan alltid utan tur, det medger jag, för
att ni är en oangriplig man. Men jag har inte ett
ögonblick tvivlat på att ni var en tyst och helig lönnsyndare
av ett eller annat slag. Jag har inga bevis mot er, det
fattas mig tyvärr, så ni kan vara alldeles lugn, det
stannar mellan oss. Men ni kan inte förstå, att jag är så säker
på min sak, när jag inte har några bevis? Se, det fattar
ni inte. Och ändå har ni ett sätt att köra ned huvudet
på när vi tala om något; ni har ett par ögon med det och
det uttrycket, ögon som blinka just när ni säger de och de
orden eller när vi närma oss de och de frågorna;
dessutom har ni en röst som flåsar på något sätt; å, den
rösten! Men slutligen påverkar ni mig antipatiskt genom er
person, jag känner i luften när ni närmar er, min själ
börjar genast skaka i mig av obehag. Det förstår ni inte?
Inte jag heller; men så är det. Vid Gud, jag känner mig
ännu i denna stund övertygad om att jag är på rätt spår;
men jag kan inte fälla er, ty jag har inga bevis. Jag
frågade er sist ni var häruppe var ni höll hus den sjätte
juni — vill ni veta varför jag frågade er om det?
Nåväl, den sjätte juni var Karlsens dödsdag, och jag trodde
ända tills då att ni hade mördat Karlsen.
Minuten upprepar, fallen från skyarna: Att jag hade
mördat Karlsen! och tiger.
Ja, det hade jag gått och trott ända tills då. Jag
misstänkte er för det, så långt hade min känsla av att ni var
en slyngel av en eller annan sort, drivit mig. Jag tror det
inte längre, jag tillstår att jag har misstagit mig i detta,
jag har gått för långt, och jag ber om överseende.
Antingen ni tror mig eller inte, så har det djupt bedrövat mig
att jag gjorde er denna stora orättvisa, jag har tiggt er om
förlåtelse för det mången kväll när jag varit ensam. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
