- Project Runeberg -  Mysterier /
282

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 Mysterier

riktigt med ert namn. Men från och med den natten har
jag haft min uppmärksamhet riktad på er, och ni har
ständigt undkommit mig, jag har inte kunnat ställa er mot
väggen. Till slut har ni till och med gått stad och
förfalskat en klunk gift för mig av bara god och ädel fruktan
för att jag möjligen kunde vilja dricka den. Hur skall
jag förklara för er vad jag känner inför allt detta? Er
renhet brutaliserar mig, alla era vackra ord och
handlingar för mig bara längre bort från målet: Att få er fälld.
Jag vill slita masken av er och bringa er att förråda ert
sanna väsen; mitt blod kokar i mig av antipati varenda
gång jag ser era blåa, lögnaktiga ögon, och jag kryper
ihop inför er och känner bara att ni är en förfalskare i er
själ. Till och med i detta ögonblick tror jag att ni sitter
och skrattar invärtes, att ni trots era förtvivlade och
förkrossade miner i alla fall ler ett hemligt och svinaktigt
leende över att jag inte kan göra er något för att jag inte
har några bevis.

Och Minuten säger icke heller nu ett ord. Nagel
fortfar:

Ni tycker naturligtvis att jag är en grov bandit och tölp
som kan kasta alla dessa beskyllningar mitt i ansiktet på
er? Det är bra, det tar jag inga hänsyn till, hav ni bara
de tankar om mig som ni behagar. I er själ sitter ni i
detta ögonblick och vet att jag har tagit er på kornet,
det är nog för mig. Men varför tål ni att jag bär mig åt
på detta sätt mot er? Varför reser ni er inte, spottar mig
i ansiktet och går er väg?

Minuten tycks återfå fattningen, han såg upp och sade:

Ni har ju låst dörren.

Se, se, svarar Nagel, ni vaknar! Och det vill ni
inbilla mig, att ni tror att dörren är låst? Dörren är öppen,
se här, nu är den vidöppen! Jag sade att den var låst
för att pröva er, det var en fälla jag satte för er. Saken
är den: Ni har hela tiden vetat att dörren var öppen, men
ni låtsades som om ni inte visste det bara för att kunna
sitta här ren och oskyldig som alltid och låta er kalfatras
av mig. Ni gick inte ut ur rummet, nej, ni rörde er inte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free