Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 301
Plötsligt ser han på sina fingrar och märker, att hans
ring är borta. Hans hjärta börjar ögonblickligen att
arbeta häftigare; han ser noggrannare efter: En svag, mörk
rand kring fingret, men ingen ring! Himmelske Gud,
ringen var borta, ja, han hade kastat den i sjön, han trodde
ju icke, att han skulle komma att behöva den mer, då han
skulle dö, och så kastade han den i sjön. Men nu var
den borta, ringen var borta!
Han springer upp ur sängen igen, kastar kläderna på sig
och stormar runt i rummet som en galning. Klockan var
tio, klockan tolv måste ringen vara funnen, tänkte han, på
slaget tolv var den sista sekunden, ringen, ringen...
Han rusar nedför trapporna, ut på gatan, bort mot
bryggorna. Man får syn på honom från hotellet, men det
bryr han sig inte om. Han blir utmattad på nytt, hans
knän vika sig under honom och han märker icke heller
det. Jo, nu hade han funnit orsaken till sin djupa ångest,
som hade tryckt honom hela dagen, järnringen var borta!
Och kvinnan med korset hade visat sig för honom.
Alldeles ifrån sig själv av skräck hoppar han ner i
första bästa båt vid kajen. Den är fastlåst i land och han
kan inte få den loss. Han skriker upp till en man och ber
honom lösa båten, men mannen svarar att det törs han
inte, det var inte hans båt. — Ja, men Nagel ville ta allt
på sig, det gällde ringen, han ville köpa båten. — Men
kunde han då inte se, att båten var fastlåst? Kunde han
inte se kettingen? — Nå, då tog han en annan båt.
Och Nagel sprang över i en annan båt.
Vart skall ni? frågar mannen.
Jag skall leta efter ringen. Ni känner mig kanske, jag
har haft en ring här, ni kan själv se märket, så jag ljuger
inte. Och nu har jag kastat bort ringen, den ligger
därute någonstädes.
Mannen förstår inte detta tal.
Tänker ni leta efter en ring på sjöbottnen? säger han.
Just det! svarar Nagel. Ni förstår det, hör jag. För
jag måste ju ha min ring, det inser ni nog även själv.
Kom och ro mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
