Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Ritmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en ritmyt med primitivt-folkligt innehåll. För Frazer är
Balder en vegetationsdemon, en träd-ande (ii, 88 o. f.), närmare
karakteriserad som den mistelbärande eken (även misteln är
osårbar!), och Baldersdramat har sin bakgrund i
vegetationsriter, som varit allmänna i Europa, och som framför allt
utgjorts av midsommarelden, vari en människa offrades
(längre fram in effigie som "den gröne vargen", en figur
som gjordes av grönt ris o. dyl.) för att framkalla
fruktbarhet.
"Jag förmodar", säger Frazer (ii, 88), "att berättelsen
om Balders tragiska ändalykt så att säga bildade texten till
ett heligt drama, vilket årligen utfördes som en mytisk rit
för att förmå solen att skina, träden att växa, säden att
trivas och för att skydda människor och djur mot alla slags
demoniska faror. I denna myt har sedan midsommarelden
kombinerats med mistelns helighet, och i denna växt ligger
Balders hemlighet, eftersom hans liv var knutet till denna
och blott kunde äventyras genom den." I ett senare tillägg
(ii, 314 o. f.) överger Frazer emellertid tanken om den
mistelbärande eken, och ledd av afrikanska paralleller anser han
nu Balder vara en människa, beundrad och älskad under sin
livstid och gjord till gud efter sin död liksom den afrikanske
trollkarlen i Ukami, som offrades för att avvända torkan,
men som blott kunde dödas med en viss bestämd kvist, vilken
hans maka kände till.
Så löst sitta bladen på "den gyllene grenen"!
Emellertid återstår den rituella tolkningen av myten, och i
denna följes Frazer av Fr. Kauffmann och H. Schück, som
i myten ser en återspegling av Frejritualen. Båda lägga stor
vikt vid stridsleken, under vilken Balder faller. Denna lek
tolkas då som det sakrificiella kungadråpet, som enligt
gammalgermansk sed utfördes, när landet hotades av missväxt
och andra olyckor, och som längre fram hade blivit ett årligt
återkommande bruk under symboliska former för att man
skulle vara säker om årets gröda.
Bålfärden skall enligt Kauffmann beteckna det fullständiga
avlägsnandet av den döde från hans tidigare existensform
och själens frigörelse till livet i underjorden. Misteln är här
liksom hos Frazer det hemliga gömstället för den osårbares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
