Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Livsmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den hädanfarna själens vägvisare och beskyddare, som lyfter
upp den från jorden till det himmelska dödsstället, ledsagad
av de efterlevandes böner och väpnad till kamp mot
förföljande demoner. I Indien var det sedan gammalt Yama, den
första människan, som också var "den förstfödde bland de
döda." "Yama var den förste, som dog, den förste, som
gick till den andra världen", heter det i Atharva-Veda; i
dödssången kallas döden Yamas väg. Åt honom kan man
anförtro sig. Har han lidit döden, kan människan också göra det,
och han fortsätter ju själv att leva därnere med sina döda,
ja i ett lyckoland, där han samlar sina trogna. Osiris är i
samma mening egypternas tröst i döden. Också han måste
ju dö. Men även han blev balsamerad och därigenom
bevarad för den sista döden. Också hos honom skall man
samlas till livet på andra sidan. Uppståndelsetron förbinder
även i kristendomen sin tröst med den omständigheten, att
frälsaren dog som en människa; och då kan människan också
följa honom till härligheten. Och om buddhismen så gärna
och så länge dröjer vid mästarens död, är det — utan allt
hopp om uppståndelse — likväl tanken om att gå in i döden
och över till nirvana liksom han, som är det bärande:
förebilden, som "den upphöjde" gav, då han gick sin
upplösning till mötes, och trösten, som låg i hans ord om, att "allt,
som är sammansatt, måste upplösas" eller som han i annat
sammanhang sade: "De döda äro många, de levande få."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
