Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myter - Livsmyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en man och en kvinna, som sedan avlade de ljus- och
mörkhyade människorna. Även dessa sägner äro melanesiska
(Dixon, a. a., sid 108 o. f.), men exempel finnas i
hundratal på detta människosläktets ursprung från djuren. Och
härvidlag är den föreställningen betecknande, att människan
och djuren härstamma från samma kull — t. ex. i flodländer
ofta människan och krokodilen.
Att människan härstammar från växterna är en tanke,
som kan följas från malajernas sockerrör, som skjuter upp
och blir till man och kvinna, genom den persiska Bundahish,
som låter Mashya och Mashyoi växa upp ur jorden och från
träd bli människor — och till nordbornas Askur och Embla
(ask och alm), som blevo till det första människoparet.
Ursprunget från stenar, som ännu förekommer hos grekerna i
sägnen om Devkalion och Pyrrha, är vanligt på lägre stadier
och kan påvisas i Nya Britannien. I begynnelsen funnos
endast sol och måne: de gifte sig och avlade stenar och fåglar;
de förstnämnda blevo till män, de sistnämnda till kvinnor.
Till och med den ovannämnde kulturheros Qat från Banks
Islands, som själv skapade människor, var ursprungligen en
sten, som sprack och lät honom födas. Men samma historia
berättas från Tonga, Celebes, Gilbertöarna och andra platser
i grannskapet. Den tredje typen, det himmelska ursprunget,
är sällsynt bland melanesierna — fastän den ju antydes i
fabeln om solens och månens äktenskap. Men i högre
stående mytologier är den allmän, så t. ex. framför allt i de
indianska, där det är vanligt, att de stora kulturheroerna
härstamma från solen, från månen, från de fyra vindarna
o. s. v. (se härom särskilt Brinton: American Hero-myths,
1882).
När dessa härstamningssagor äro totemistiska, såsom i de
flesta med djurmotiv, ha de i själva verket ett socialt
intresse, i det den bestående samhällsordningen med dess
indelning efter djurgrupper tillika skall sanktioneras. Och
detta intresse kan följas långt upp i de högre religionernas
mytologier. Klassindelningen är nämligen under
mänsklighetens äldre tid en så viktig basis för samhällslivet, att man
icke kan föreställa sig annat, än att den måste vara
grundlagd från begynnelsen, och varje religion söker då efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
