Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kexkakor står alltid uppslagen i skansen. Louis
bakar färskt bröd i massor åt besättningen tre
gånger i veckan. Maten är omväxlande, om också inte
av så utmärkt kvalitet. Dricksvatten finns i
obegränsad mängd. Och jag kan bara säga, att i detta
godva väder förbättras besättningens utseende med
var dag som går.
Possum är mycket sjuk. Han blir magrare för
varje dag. Jag kan knappast kalla honom ett
vandrande skelett, emedan han är för svag till att gå.
I detta förtjusande väder bär Wada dagligen upp
honom i hans korg och ställer honom på ett för
vinden skyddat ställe uppe på akterdäck. Miss
West har tagit hand om valpen och låter honom
sova i sin hytt varje natt. Jag träffade henne i
navi-gationshytten i går sysselsatt med att gå igenom
Helsingörs medicinska bibliotek. Sedan
undersökte hon medikamentslådan. Hon är en typ för
det livgivande, livsuppehållande kvinnokönet. Allt
vad hon gör för sig och andra går ut på liv.
Och ändå — det är så besynnerligt, att det sätter
mig myror i huvudet — visar hon intet intresse för
de sjuka och skadade bland besättningen. De äro
för henne boskap eller sämre än boskap. Som
liv-giverska och släktebevarerska skulle jag ha tänkt
mig henne som en god fé regelbundet avlägga
besök i den hemska, stålinklädda sjukhytten i
mid-skeppskajutan och dela ut havresoppa, solsken och
till och med nybyggelseskrifter. Tvärt om, dessa
stackars uslingar existera lika litet för henne som
för hennes far.
Men då stewarden fick in en sticka under sin
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
