Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nagel, var hon mycket bekymrad och tog till
pin-cetten och drog ut den. Helsingör påminner
mig om ett slavplantage före kriget, och miss West
är plantagets ägarinna och intresserar sig endast
för husslavarna. Fältslavarna höra ej till hennes
område, och matroserna äro Helsingörs
fältslavar. Ja, för några dagar sedan, då Wada hade en
svår huvudvärk, var hon riktigt orolig och gav
honom aspirin. Nå, jag antar, att allt detta beror på,
att hon är så van vid sjön. Hon har där gått
igenom en sträng skola.
Vi ha grammofon under den andra hundvakten
varannan kväll i detta vackra väder. De andra
kvällarna har mr Pike vakt på däck vid den tiden.
Men då det är hans tur att vara ledig, förråder han
under middagen en illa dold iver. Och ändå väntar
han alltid vid sådana tillfällen samvetsgrant, tills
vi fråga, om vi få höra litet musik. Då lyser hans
barkade ansikte upp, fastän linjerna äro lika hårda
som vanligt och dölja hans förtjusning, och han
svarar buttert och likgiltigt, att han väl kan spela
några nummer. Och så se vi varannan kväll denne
människojägare och dödare med illa åtgångna
knogar och gorillatassar borsta och smeka sina älskade
skivor, hänryckt över deras musik, och, som han
sade mig i början av resan, i sådana ögonblick tror
han på Gud.
Detta liv på Helsingör är en egendomlig
upplevelse. Fastän jag tycker mig ha varit här i många
månader, så väl känner jag nu till varje liten detalj
i min omgivning, tillstår jag, att jag inte kan
orientera mig. Min tanke glider oupphörligt från saker,
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
