Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettioåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss akteröver åt ratten till på det vansinnigt
gungande däcket. Jag talade om, hur svårt det var att sova
under stormigt väder, konstaterade den nervositet
och sömnlöshet, som fartygets våldsamma rörelser
framkallade hos mig, och undrade, hur det dåliga
vädret inverkade på befälet.
»Jag såg kapten West i navigationshytten, då jag
kom upp, han sov som ett barn», sade jag till sist.
Vi stannade i lä för navigationshytten och gingo
ej längre.
»Ni kan lita på, att vi sova lika godt, mr
Pathurst», skrattade andre styrmannen. »Ju svårare
väder, desto större strapatser för oss, och desto tyngre
sova vi. Jag är som död i samma ögonblick jag
lägger ned huvudet på kudden. Det går långsammare
för mr Pike, ty han röker alltid en cigarrett, sedan
han kommit in i sin hytt. Men han röker, medan
han klär av sig, så att det drar då inte om mer än
en minut förr än han somnar. Jag kan slå vad om,
att han nu inte har rört sig ur fläcken sedan tio
minuter över tolv.»
Andre styrmannen hade alltså ingen aning om, att
mr Pike befann sig på däck just nu. Jag gick ner
för att övertyga mig därom. En liten hänglampa
brann i hans hytt, och jag såg, att hans koj var tom.
Jag gick in till den stora kaminen i matsalen och
värmde mig, sedan gick jag åter upp på däck. Jag
ville ej komma i närheten av presenningstaket, där
jag var säker på att mr Mellaire var, utan höll mig
på akterdäckets läsida och gick sedan föröver på
bryggan.
Jag gjorde mig ingen brådska och stannade ofta
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
