Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9 —
het som talar emot härledningen af enn ur jains,
nämligen bristen på öfverensstämmelse mellan de
fornnordiska språken å ena sidan och alla de andra
forngermaniska dialekterna å den andra i valet af
medel för att uttrycka den bestämda formen. Got.
använder för detta ändamål sa so påta, fht. der diu
daz, ags. se sed pät, fsax. the thiu t/tat, ffris. thi thiu
the t. Pron. sa brukas således såsom bestämd artikel
i alla de forngermaniska språken utom i de
nordiska, som skulle hafva gifvit denna vidsträckta
användning åt jains, ett ord hvilket såsom pronomen
saknas både i frisiskan, fornsaxiskan och
angelsaxiskan. Och detta blir mera underligt därigenom, att
sá sú fi at i de nordiska språken för öfrigt har
ungefär samma betydelse som i systerspråken och
därför äfven här borde lämpa sig till uttryckandet at
best. formen, hvilket bestyrkes däraf, att i isl., om
också mest i det nyare språket, sá framför adjektiv
kan nyttjas liktydigt med hinn (jmf. Icel.-Engl. Diet.
516), och att pœn i fsv. har samma användning.
Om därför en sådan härledning af artikeln enn
kan gifvas, att öfverensstämmelse mellan samtliga
germanspråken åstadkommes på samma gång som
det enkla / i et trots nn i enn förklaras, torde
därmed vara visadt att denna etymologi är den
riktiga.
Dessa villkor uppfyllas, om man i enn et ser
samma ord som i pann pat, got. pana påta.
Det gotiska sa so påta betydde så väl «den
(han)» som «denne», och före uppkomsten af pessi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
