Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
är för öfrigt mer än ett vetenskapligt museum, som haft till ursprung och utvecklats
ur ett dylikt kuriositctskahinett. Såsom en tidsbild må emellertid ur donationsboken
för 1752 citeras ett meddelande rörande ett mer än vanligt apokrvliskt föremål, som då
skänktes af grefve Bonde till Säfstaholm: »Balsamerad Menniskotumme jämte en af
många ansedde personer bekräftad skriftl. underrättelse huru den för 1(10 år sedan blifvit
af en Bonde, som rodde öfver en Sjö midnatstid, afhuggen på båtkanten från ett
Sjötroll som ville draga båten under vattnet.» Dock måste här genast tilläggas, att dylika
underligheter helt och hållet höra till undantagen. Den alldeles öfvervägande mängden
af gåfvor, som mottogos till Nalural (kabinettet, utgjordes af naturalier, ehuru al’ olika
slag och olika värde. Smärre curiosa, såsom t. ex. »citron, vuxen inuti en annan ,
dubbla ägg o. s. v. förekomma emellertid ej så sällan.
Redan år 1757 hade samlingarna tillvuxit i så hög grad, att Akademien »ansåg
nödigt alt åt någon dertill skicklig utsedd person, uppdraga vården öfver dem». På grund
häraf förordnades en magister Tidström att »inregistrera och ansa dem». Huru länge han
kvarstod i denna befattning och hvad han uträttade, är ej närmare bekant. I hvilket
fall som helst synes den närmast följande tiden med några få undantag ej varit särdeles
gynnsam för samlingarnas ökande. Åtminstone att döma efter donationsboken var hela
1760-talet särdeles fattigt på gåfvor. En dylik al’ stort värde var dock bergsrådet
Psilan-derhjelm’s dyrbara mineralsamling, den största i Sverige på sin tid,1 som af honom
skänktes 1761. Af tacksamhet lät Akademien sedan »öfver honom slå en Medaille».
Akademiens ledamot hr Adlerheim erhöll i uppdrag »att i dertill inrättade skåp och
lådor i ordning upplägga denna samling». De entomologiska samlingarna ökades under
samma decennium, dels genom att Akademien år 1764 för 50 plåtar inköpte al’
demonst-rator Tuwén 2:ne lådor med namngifne Insecter», dels därigenom att en »vacker Svensk
Insectsamling, upstäld i ett prvdl. Skåp förärades af en Okänd». Öfriga skänker voro
af mindre betydelse. »Laxmann, Präst i Siberien» (antagl. afses ryska bergsrådet med
detta namn) skänkte en Hirundo dauurica 1769 och omnämnes senare såsom gifvare af
mineralstuffer. Biskop Friis i Norge skickade »stoppade eller torckade Fiskar, Sjökräk
och andre Natura|, samma år och 1771 en stor uppstoppad lisk och en torckad Sepia
Den svaga förkofringen af samlingarna under 1760-talet stod troligen i samband
med de trassliga lokalförhållandena, enär Akademien 1762 blef uppsagd från
Riddarhuset, ehuru afflyttningen skedde först senare. I en handskrifven redogörelse för
Akademiens samlingar af intendenten Conrad Quensel, upprättad år 1800, läses härom: Om
år 1760 i anseende till flyttningen ifrån Riddarehuset till det så kallade Gref Pehrs Hus
vid Norrbro för K. Acad:n Sjelf var mindre behageligit, så var det för
Naturalsamlin-garne visserligen icke mindre vådeligit; också torde det vara förlåteligit om man
förmodar att åtskilligt af det gifna, som nu i Cabinettet saknas vid denna ocli följande
flyttningar förkommit».
1 Då Psii.asderiuf.lm företagit resor till utländska bergverk samt äfven en tid varit bergshauptman i
rysk tjänst, hade han haft gynnsamma tillfällen att insamla sällsynta mineral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
