Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
År 1770 mottog Akademien af en studerande Nordvall en samling fåglar från
Västerbotten. Dessa, som uppgifvas ha varit väl uppstoppade, torde ha utgjort den första mera
betydande samling af svenska vertebrater, som tillfallit Akademien. Ar 1771 skänkte
Duc de Rochefoucault en låda med Mineralier och fossila Snäckor» från Frankrike.
Öfriga gåfvor under detta och de närmast följande åren voro af mindre betydelse. Såsom
en tidsbild må från 1773 anföras: löjtnant Corvin skänkte »Fungus Melitensis, som han
fådt af Stormast, på Maltha — ansågs som ett rarissimum naturale och skulle väl
förvaras, utom några stycken deraf, som till försök mot hæmorrhagier utdelades».
Af de i det föregående lämnade meddelandena framgår, att mineralkabinettet, som
flera gånger riktats med hela och betydande samlingar, förutom talrika smärre gåfvor,
utgjorde den måhända värdefullaste delen af Akademiens naturhistoriska samlingar. l’å
grund häraf beslöt Akademien år 1774 alt uppdraga åt bergsrådet Gust. von
Enge-stköm att uppordna mineralsamlingen. Men då denna förvarades i
observatoriebygg-naden »och som vägen till Observatorium ansågs alltför mycket öka BergsRådets möda
vid Samlingens granskande; så biföll K. Acad n hans begäran att få Stensamlingen flyttad
till Kgl. Myntet hvarästli Hr. BergsRådet då bodde. Efter år 1778, fortsattes ännu denna
uppläggning och granskning af Mineralierna, hvilcka enligt Cronstedts Système till
det mästa i samma ordning ännu [1800] finnas bibehållne.» Orsaken, hvarför årtalet
1778 i detta citat nämnes, är säkerligen den, att Akademiens husvillhet och flyttande hit
och dit då nådde sitt maximum, men äfven ett lyckligt slut. Under ifrågavarande år
höllos nämligen Akademiens sessioner först ’i Gref Pehrs hus, sedan hos Mcjer vid Röda
Bodarne, så i Rosenadlerska huset, och ändtligen le Febureska huset». Detta sistnämnda
(numera Stora Nygatan 30) inköptes af Akademien sagda år, tack vare en donation på
150,000 daler kopparmynt, som Akademien föregående år erhållit af sin ledamot
presidenten C. A. Rosenadler.
Ar 1778 var äfven i ett annat afseende ett betydelsefullt år, i det att friherrinnan
De Geer till Akademien skänkte sin nyligen aflidne make, hofmarskalken frih. Charles
Di; Geer’s alla zoologiska samlingar. Härom skrifver Quensel: »Denna dyrbara gåfva
innefattade många och sällsynta Naturalster ncml. Amphibier, Ormar och Fiskar i Spirit.
Vini förvarade; samt Utländske och Svenske Insecter i 2:ne stora och präcktiga Skåp
och änteligen en hop snäckor samt någre artige saker ifrån andre Verldsdelar. Dr.
Bolander hade i synnerhet samlat i Södra America de saker, som i denna Samling
derifrån funnos förvarade». Samma år skänkte äfven riksrådet grefve Scheffer en liten
kollektivsamling af örter, insekter och »heltorckade foglar» m. m , men denna synes
ha haft tämligen underordnadt värde.
De unga naturforskare, som Linné utsände till olika trakter af jordklotet för att
studera naturens alster och hemföra samlingar, kunde i allmänhet glädja sig åt
understöd och hjälp på olika sätt från Akademiens sida. För att visa sin erkänsla lämnade
de i sin tur vid hemkomsten större eller mindre bidrag till Akademiens naturaliekabinett
af de skatter de förvärfvat. Ett par exempel härpå ha redan anförts, och ännu efter
Linnés död uppehölls denna tradition. Ar 1779 skänkte A. Sparrman ett uppstoppadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
