Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
på thorjordsmineral: thorit, orangit och aeschynit. Ehuru noggranna statistiska uppgifter
saknas, antager man, att det år 1895 exporterades thorjordsmineral från Norge för mer
än en million kronor.
Visserligen liade redan Igelström i midten af 1860-talet riktat de värmländska
grufvornas mineralogi med flera intressanta fynd, t. ex. pyrochroit från Pajsberg (1864);
gediget blv, Pajsberg (1864), samt pvroaurit, Långban (1865 );* mon i mol i t, Pajsberg (1865);
hedyphan, Pajsberg (1865, förut bekant från Långban); chondroarsenit, Pajsberg (1865);
lamprofan från Långban (1866); manganepidot från Jakobsberg 1867); hyalophan från
samma lokal (1867); richterit från Långban (1867) m. fi. Men den egentliga perioden
för rika mineralfynd inföll under midten af 1870-talet. Den inleddes, kan man säga,
med Blomstrands fynd af manganosit vid Långban (1874) och Lundströms af karyinit
från samma lokal (1874) och fortsattes med Nordenskiölds upptäckter af de båda
blysilikaten ganomalit (1876) och hvalotekit (1877), båda från Långban; ekdemit, det
första från mineralriket kända arseniksyrliga mineral, äfvenledes från Långban (1877);
atopit från samma lokal (1877); hydrocerussit från Långban (1877) o. s. v. Under samma
period erhöllos från dessa grufvor äfven stora mängder visserligen förut kända men i
alla fall anmärkningsvärda mineral, t. ex. pyrosmalit från Nordmarken;2 utmärkta
kristaller af pyroxen, amfibol, calcit, sphalerit, pyrrhotin från samma lokal, berzeliit,
gediget bly från Långban och Pajsberg m. m.
Till de intressantare svenska mineralfynden från denna tid må äfven räknas
mineralen från Nya Kårarfvet, ett omkring 1860 upptaget nytt kvartsbrott med tantal-,
ytter-jords- och beryllmineral, som täfla med de från Gahns och Berzelii
undersökningar sedan äldre tider bekanta Broddbo- och öfriga pegmatitgångar i trakten af
Falun; vidare niob- och tantalmineralen från Nohl (nohlit, blomstrandit), beskrifna 1872
—73; mikrolit från Utö o. s. v.
Äfven en del norska fyndorter lämnade samtidigt ganska rika mineral skörd ar, bland
hvilka må nämnas homilit från Brevig (beskrifvet af Paykull och Nordenskiöld 1876),
eukrasit från samma lokal (1877), låvenit (1878), kristalliserad thorit från Arendal,
orthit från samma lokal, gadolinit från Hitterö, cleveit från Garta nära Arendal etc.
En om möjligt ännu viktigare period af intressanta mineralogiska upptäckter,
såväl vid de värmländska grufvorna som ock vid mineralbrotten i södra Norge på
augit- och nefelinsyenitpegmatiterna, vidtog omkring 1884 och fortsatte till de första åren af
1890-talet. Redan år 1884 upptäcktes vid Nordmarken den intressanta serien af
vattenhaltiga arseniater allaktit, diadelphit, synadelphit och aimafibrit och antimonatet
mangano-stibiit vid samma fyndort. Ett annat vattenhaltigt manganarseniat, sarkinit, upptäcktes
följande år (1885) vid Harstigsgrufvan. Sedan följde upptäckten af långbanit (1887),
bary-sil vid Harstigen (1887), periklas vid Nordmarken (1887), heliophvllit och ochrolit vid
Harstigen (1888), flinkit vid samma fyndort (1889). I början af 1890-talet funnos pina-
1 Förekomsten af det närbesläktade talkjordshydratet hrucit vid de värmländska järngrufvorna beskrefs
af Igelström redan 1858.
3 År 1875 äfven träffad vid Dannemora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
