Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V. Littauen och dess eröfringar. Den polsk-littauiska staten och dess tidigare strider med Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grad i det polska riket. Den allmänna bildningen hade gjort
betydliga framsteg och såväl böndernas som borgames söner egnade
sig åt studier.
Sedan gränsstrider länge egt rum med Svärdsriddame, som
understöddes af tyskariie, slöts slutligen 1466 freden i T horn, däri
orden till Polen afstod Väst-Preussen och blott fick behålla
Ost-Preussen som län.
* *
*
Allt ifrån den tid då storfurstendömet Moskva framväxte som
en mäktig stat, blef det den västra grannens arffiende. Striderna
dem emellan hade ursprungligen ingen bestämd utgångspunkt, intet
bestämdt mål.
Rysslands förevändningar för sina ständigt förnyade angrepp
på Polen—Littauen voro lika ogrundade som detta väldes
förevändning för sina krig med Moskva. Båda sökte öfverherrskapet öfver
alla de slaviska folken, d. v. s. öfvervikten i östra Europa, och
härom kunde blott makten afgöra. Makten kom emellertid att bero
på de båda rikenas statsorganisation, och därför blef Ryssland så
mycket farligare, som det fick en allt mer centraliserad styrka, under
det Polen-Littauen förblef splittradt genom magnat-partierna under
en blott skenbar centralstyrelse.
Det mongoliska herraväldet hade isolerat det moskovitiska
Stor-Ryssland från Rurikovitschernas gamla riken, hvilka under tiden
kommit under det polsk-littauiska väldet.
Befriadt från mongolerna sökte det halfasiatiska Moskvariket
snart att utvidga sig åt väster och hade då att kämpa ej blott med
Polen och Littauen, utan ock med Sverge, som blifvit tyska
rid-darnes arftagare i Östersjöprovinserna.
Alltifrån Ivan III ha de ryska herskame sökt nå Europa och
dess haf genom att tillkämpa sig svenska och polsk-littauiska samt
dessutom turkiska besittningar.
Moskva-riket hade blott två haf: Hvita hafvet, som är tillfruset
större delen af året, och Kaspiska hafvet, som blott är en stor insjö.
Det gälde nu att komma ut till Östersjön och Svarta hafvet.
Ehuru Kasimir IV under hela sin regeringstid sökte hålla sin
moskovitiske granne i schack, afhöll han sig dock från öppen
fiendskap. Mot slutet af hans lefnad uppstodo emellertid fiendtliga
förhållanden af sig själfva mellan Moskvas och Littauens folk.
Kasi-mirs välde syntes för några grekisk-ortodoxa furstar ej vara att
föredraga framför Ivan Vasiljevitschs, hvarför de gåfvo sig under denne
och fråntogo åtskilliga af Kasimirs vasaller vissa områden. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0043.html
