Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Inre faror för den polsk-littauiska staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årh. uteslötos de — därtill de i viss mån själfva voro skulden på
grund af sina trånga stadsintressen.
Tidigt började adelns makt att utvidgas i Polen genom
furstar-nes förläning af förrättigheter åt vasallerna för att vinna dessa
under inbördes stridigheter. Redan i 12:te årh. hade de polska
aristokraterna betydande rikedomar och rättigheter, hvilka de utöfvade på
böndernas bekostnad, och århundrade på århundrade måste
kun-garne genom pacta conventa utvidga deras rättigheter allt mera.
Slutligen hade adeln uteslutande rätt till alla andliga och världsliga
ämbeten, under det borgame betydde så godt som intet och
allmogen förtrycktes.
Adeln delades i magnaterna, eller furstarne och högadeln, som
innehade de större jordbesittningarna och de högre tjänsterna, och
i schlachtan, eller lågadeln, den egentliga krigarklassen, som
utgjordes dels af en välbärgad mellan-schlachta, dels af den talrika lilla
schlachtan utan förmögenhet och lefvande som magnaternas
skydds-lingar och nära nog tjänstehjon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
