Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VI. Inre faror för den polsk-littauiska staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kungar, orättvisa angrepp af svenska kungar och Rysslands
eröfrings-polilik, som ledde till en förut i historien okänd banditpolitik:
Polens delningar.
* *
*
Stor betydelse för Polens öden fingo kosackerna, ett folk, som
kom med mongolernas infall i Ryssland i 13:de årh. De utgjordes
af tatariska krigarhorder, förenade i militäriska samhällen med
kommunistisk jämlikhet, och lefde i gränsområdena mellan Ryssland,
Littauen och Polen samt den mongoliska grannen. Efter det
mongoliska väldets upphörande i Ryssland, användes kosackerna ofta
som militäriskt skydd mot än det ena, än det andra landets fiender.
Två hufvudförbund bildade sig med tiden: de donska och de
ukrainska kosackerna, af hvilka de förra kommo att erkänna tsaren
i Moskva som sin herskare, de senare den polska staten.
Småningom hade kosackerna uppblandats med slaviska element
och antagit slaviska språk, men hufvudstammen var dock tatarisk.
De för Polen farligaste striderna med Ryssland togo sin början
med sammandrabbningarna mellan polska adeln och kosackerna i
polska riksförsamlingen.
Vladislav-Jaqello gaf kosackerna vissa privilegier för gjorda
tjänster — särskildt i slaget vid Tannenberg 1410 — och enligt
dessa privilegier skulle de vara likstälda med de polska och littauiska
riddarne. Denna bestämmelse förblef dock blott på papperet, då
klyftan var allt för stor mellan polska och littauiska adeln,
representerande den tidens civilisation, och kosackernas låga ståndpunkt
och mot civilisationens fordringar främmande föreställningar och
seder; därtill kom ock olikheter i religion och nationalitet.
Senare likstäldes likvisst genom unionen i Lublin 1569 de
skilda nationaliteterna liksom de skilda kyrkorna, men andra orsaker
till stridigheter med kosackerna tillkommo. Redan då den första
kampen mellan Polens kung och riksdag under Stefan Batori egde
rum, visade det sig, att kosackerna — under inflytande af deras
patriarkaliska förhållanden — uppträdde som försvarare af en
enväldig kungamakt, under det polska adeln, uppfyld af frihetsidéer,
höll på riksdagens makt. Polens konungsliga parti sökte därför sitt
stöd i de grekisk-oxtodoxa kosackerna och missrekommenderade sig
därigenom hos det nationella och katolska partiet, adeln. I
kosackerna sågo försvararne af en själfständig adelsrepublik intet annat
än upproriska* barbarer, tillhörande en främmande nation och en
främmande kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0054.html
