Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl XII, hvars krigslystnad blifvit väckt, ville emellertid för
egen räkning fortsätta kriget med Danmark, men förhindrades genom
sina ministrars och Englands samt Hollands varningar.
Underrättelsen om den afslutade freden i Traventhal gjorde, att
Auoust afbröt belägringen af Riga och begärde Frankrikes
bemed-ling för fred med Sverge. Härpå ville dock ej Karl XII gå in;
August skulle på annat sätt sättas ur stånd att bedraga genom sin
trolöshet. Sedan fästningen Kockenhusen af saxarne tagits från
Sverge, lät August sin här intaga vinterkvarter, under det han själf
begaf sig till Varschau för att hålla riksdag.
Anländ till Pemau i Oktober, fick Karl XII veta, att saxiska
hären redan aftågat, men att Narva i stället hotades af ryssarne,
hvarför han tågade dit med sin här.
Peter hade d. 21 augusti utan krigsorsak förklarat Sverge krig,
sedan fred med Turkiet slutits. Att Danmark afslutat freden i
Traventhal, hade han då ej kännedom om. Peters krigsförklaring
saknade alla giltiga skäl; häri anfördes bl. a. den förmenta oförrätten i
Riga 1697. Qlad i hågen tågade Peter till Narva, dit han själf
anlände d. 23 sept., beredande sig på en lättvindig seger.
Det hade dröjt nära en månad, innan man på svenska sidan
visste något om Peters fredsbrott. Den första underrättelsen därom
synes ha varit ett bref af den 12 sept. från Narvas guvernör H. R.
Horn, som då skref till generalguvernören i Reval, att fiendtlighet
utbrutit och att ryssarne redan voro i grannskapet, hvarför han bad
om snar hjälp.
Utanför Narva lät Peter anlägga en dubbel rad af
förskans-ningar och förläde där sin stora här. Hvarken Ivangorod eller
Narva kunde under flere veckors beskjutning tagas, då de tappert
försvarades af Horn, och slutligen kom Karl XII med undsättningen.
Under det den ryska belägringshären räknade ungefär 40,000 man,
uppgick den svenska styrkan, som nu ryckte fram mot Narva, blott
till ungefär 8,000 man.
Underrättelsen om Karls ankomst med en svensk här värkade
alldeles förvirrande på den intet anande Peter; förtviflad uppmanade
han på det enträgnaste flamländaren hertig De Croy, som kommit
till hans läger med ett budskap från August, att åtaga sig
öfver-befälet, hvilket denne motvilligt gjorde. Därpå flydde Peter hals
öfver hufvud inåt Ryssland, öfvergifvande sin här i det afgörande
ögonblicket.
Trots den mödosamma marschen till Narva, blef svenska härens
strax företagna stormning (30 nov.) af sådan värkan, att slaget var
vunnet. Angreppet underlättades genom ett snöglopp, som slog
ryssarne i ansiktet, så att de antågande svenskarne éj syntes; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
