Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagringen af Fredrikssten ej fortsattes. I Vertraute Briefe eines
schwedischen Officers meddelar författaren, som också var med vid
belägringen, att Karl "dödats genom lönnmord i löpgrafvarne".
Fredrik af Hessen var tydligen beredd på katastrofen. Han
befann sig vid dess inträffande 8/i mil från Fredrikssten, och då
han underrättades därom, visade han ingen öfverraskning eller
bestörtning. Underrättelsen bragtes honom af hans adjutant
fransmannen Sicre, som otvifvelaktigt var en af de sammansvurne och
spelte en misstänkt roll vid Karls fall.
Fredrik sammankallade genast generalerna till krigsråd, och
desse blefvo snart ense om, att hufvudfrågan var regeringssättet och
tronföljden i Sverge, ej Norges eröfring. Därför utfärdades
befallning om hemförande af såväl belägringshären vid Fredrikssten
som Trondhjemshären.
Därpå tillät sig Fredrik att utdela hela krigskassan till det högre
befälet i den tydliga afsikten att få Ulrika Eleonora förklarad som
enväldig drottning. Men i detta sitt hopp bedrog han sig. Befälet
fordrade enväldets tijskaffande och sammankallandet af en riksdag.
om prinsessan skulle förklaras som drottning, och Fredrik måste gå
in därpå; därefter hyllades Ulrika Eleonora i Uddevalla af befälet.
Under tiden fordrade prinsessan i rådet i Stockholm att utan
vidare erkännas som arfdrottning, men måste, då hon fått
kännedom om krigsbefälets vilkor för hennes hyllning, afstå från enväldet
och medgifva sammankallandet af en riksdag, som skulle bestämma
det blifvande regeringssättet.
Sedan riksdagen sammanträdt i januari 1719, uttalade sig alla
stånden öppet mot det förhatade enväldet och förklarade, att denna
riksdag vore att anse som en fortsättning af 1714 års riksdag,
som ej formligen afslutades! Därmed hade man gifvit sanktion äfven
åt revolutionsrörelsen nämnda år, och riksdagen antog nu en ny
regeringsform i enlighet med oppositionsmännens förslag 1714.
Denna tillerkände högsta afgörande makten åt riksdagen, såsom
representerande nationen, och stadgade lifsstraff för försök att åter
på-börda landet enväldet.
Med Ulrika Eleonoras samtycke kårades Fredrik 1 till Sverges
kung af riksdagen 1720; men detta skedde först sedan nya
inskränkningar gjorts i kungamakten.
Görtz’ öde sammanhängde med Karl XIl:s; hans dagar voro
räknade. Omedelbart efter Karls fall häktades den allsmäktige
ministern, fördes till Stockholm, åtalades strax enligt riksdagens beslut
och dömdes efter en kort och summarisk process, med åsidosättande
af de lagliga formerna, att mista lifvet för landsfördärfliga rådslag,
hvarigenom han förorsakat rikets olycka. Därmed hade man i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
