Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Peter d. store och hans eröfringspolitik. Ryssland för öfvervikten i östra Europa. Karl XII:s krig med Peter d. store och August II. Östersjöprovinserna komma under Ryssland. Finland eröfras och ödelägges af ryssarne. Peter d. stores s. k. testamente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själfva värket uttalat enahanda dom öfver Karl XII, ty Oörtz’
förordningar kunde ej vara annat än kungens befallningar.
* *
En öfverblick på Karl XII:s dystra historia visar, att han i
väsentlig mån skapat Rysslands storhet på Sverges bekostnad och
genom Polens försvagande. Sverge och Polen skulle än i dag ha varit
mäktiga riken till kulturens skydd i östra Europa, hade han ej
funnits. Rysslands tillväxt och alla Sverges lidanden, nederlag och
förluster på Karl XII:s tid, allt hade kunnat förebyggas — det är
det sorgliga.
, Sverge hade kunnat allt ifrån början förebygga det stora
nordiska kriget och lugnt afvakta Peters angrepp i Ingermanland och
Karelen, om Karl XII 1698 ej hade ställt sig på Holsteins sida
emot Danmark och om Sverge samma år ingått förbund med Polen,
hvarom kanslikollegium gjorde framställning hos Karl, sedan August
1697 genom ett sändebud föreslagit det.
Sverge hade kunnat afbryta kriget och hindra Peters eröfring
af Östersjöprovinserna och Finland, om Karl efter Narvaslaget 1700
slutit fred med August i enlighet med svenska rådets uppmaning,
de flesta polackers önskan och utländska makters råd, samt om han
1702 efter slaget vid Klissov slutit fred med August och vändt mot
norr för att försvara de af ryssarne hotade Östersjöprovinserna.
Sverge hade kunnat försvara Östersjöprovinserna och undgå
nederlaget vid Pultava, om Karl 1708 ej i sin själfrådighet skänkt
tillit åt Mazeppas hemliga lockelser och tåget mot Ukraina, utan, i
enlighet med de främsta svenska statsmäns och generalers mening,
i stället vändt sig mot Östersjöprovinserna.
Sverge hade kunnat bevara sina tyska besittningar, om
neutraliteten 1710 blifvit af Karl antagen i enlighet med rådets beslut.
Sverge hade kunnat återtaga en stor del af Östersjöprovinserna
och hi7idra Finlands och de tyska besittningarnas eröfring, om rådet
och riksdagen gjort revolution, afskaffat den absoluta monarkien,
infört parlamentarismen och afsatt Karl XII år 1714, då tillräckliga
skäl funnos därtill.
Hade de mäktigare oppositionsmännen, särskildt A. Horn, dä
varit företagsamma och modiga nog, så hade sammansvärjningen
mot Karl ej behöft leda till hans mördande vid Fredrikssten 1718.
Olyckan var, att Horn ej var en Engelbrekt, en Gustaf Vasa,
en Adlersparre eller en Adlercreutz, som jämte andra manhaftiga
svenskar visste att afsätta ovärdiga kungar både före och efter Karl
XII under likaså kritiska förhållanden som 1714.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
