Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Ryssland under 70 år styrdt af tsarinnor och deras älskare. Katarina I. Anna Ivanovna. Elisabet och hennes krig med Fredrik d. store. Peter III. En mörderska på tronen: Katarina II och hennes regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökningen i Peter-Pauls-fästningens tortyrkammare. Man gjorde kort
process, och i slutet af nov. 1724 halshöggs Mons. Katarinas namn
nämndes ej i undersökningen, men ett åskmoln hängde öfver henne.
Hon förlorade dock ej fattningen. En tid träffade hon ej Peter,
men ett samtal kom till stånd dem emellan i januari 1725, därvid
hon knäföll och bad om förlåtelse. Hvad Peter ämnat göra med
henne, vet man ej; han hann emellertid ej att vidtaga några
åtgärder, ty en månad senare afled han.
Peter påskyndade vid denna tid sin dotter Annas trolofning
med härtigen af Holstein.
♦
♦
Efter Peters tid ända till slutet af 18:de årh. kom Ryssland för
det mesta att styras af kvinliga herskare och deras älskare.
Oändliga intrigspel och fasansfulla våldshandlingar egde rum under stor
del af denna tid på grund af detta kvinno- och älskare-regemente,
som blef möjligt på grund af den låga ståndpunkt, hvarpå ryska
nationen — inom alla samhällslager — befann sig och det
despo-tiske styrelseskick, hvarigenom det förslafvade och okunniga folket
beherskades.
Det ryska hofvet var denna tid ett osedlighetens näste, där
kärleksintriger och politik hörde samman. Krönta tsarinnor, som i
själfva värket voro lättfärdiga Messalinor och som genom mord satt
kronan på sitt hufvud, upprätthöllo genom sina älskare sin makt
och genom oerhördt slöseri — ej minst på sina älskare — utsögo
landet på samma gång de kastade det i blodiga krig och gjorde
Ryssland till en härd för hemsökelser och jäsningar, hvilka ej blott
i 18:de århundradet utan ock hela det 19:de hållit folket i barbari
och okunnighet samt alstrat en kronisk revolutionär rörelse.
Vid dessa tsarinnors hof lefde man i sus och dus, och liksom
herskarinnorna hade sina älskare, så hade ock deras hofdamer sina
och männen sina älskarinnor.
Gardesregementena vunnos alltid med lätthet för de kvinliga
palatsrevolutionerna, blott bränvinet rann och rubeln rullade. En
del poper voro för tsarinnorna, blott de i dessa hade försvarare af
den ortodoxa läran. Eljest voro poperna ej så synnerligen heliga
i det heliga Ryssland; många tillhörde landets afskum och lefde
i liderlighet och bränvinssupande. Men för resten var superiet
ingen skam, det var landssed.
Romarhofvet var under de urartade käjsarne ej mera sedeslöst
än Petersburgerhofvet under tsarinnorna i 18:de årh. Aristokratien,
ämbets- och tjänstemännen voro alla lika begifna på nöjen, slöseri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
