- Project Runeberg -  Striderna om östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverge, Från äldsta tider till våra dagar /
410

(1901) [MARC] Author: Anton Nyström - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Kriget 1808. Invasionen i Skåne förhindras. Striderna i Finland. Sveaborgs kapitulation. Förrädarne.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade Bernadotte med 30,000 man ryckt in å danska området.
Endast 5,000 man lyckades han att i början af mars öfverföra till
Seland, och återstoden kom ej längre än till Fyen, tack vare engelska
och svenska krigsfartyg. I midten af mars afgingo flera af engelska
eskaderns fartyg i Göteborg och seglade till Stora Bält, där de
af-skuro förbindelsen mellan Fyen och Seland. En i Landskrona
förlagd afdelning af skärgårdsflottan omintetgjorde samtidigt fiendens
planer att från Seland öfvergå till Skåne, och från Karlskrona
ut-gingo 5 linieskepp d. 29 mars och gingo ut på kryssning mellan
Skåne, danska öarne och Tyskland, hvarigenom en landstigning af
fransmän äfven härifrån förebyggdes. Bernadotte tvangs till
ovärk-samhet och kunde med sina å Fyen varande trupper hvarken komma
till Seland eller Skåne. Fram i april ankom till Göteborg en större
engelsk flotta, hvaraf en del afgick till Östersjön för att förstärka
den svenska eskadern och återstoden stannade i Öresund och Stora
Bält. Af de fiendtliga härarne — 60—65,000 man — lyckades
sålunda ej en enda man att sätta sin fot på svensk botten och ändå
hade ej en droppe blod behöft utgjutas.

Då nu Sverge var tryggadt i söder, beslöt Gustaf Adolf att
med engelska flottans hjälp eröfra Norge och därigenom få en
ersättning för den hotande förlusten af Finland; men hän ådagalade
blott återigen, liksom i Pommern, sin oförmåga som härförare. Den
svenska hären blef redan vid Glommen häjdad af den bättre
sammanhållna norska, och en till Göteborg anländ engelsk hjälphär på

10,000 man kom ej att användas på grund af kungens växlande
beslut och bristfälliga öfverenskommelser.

*     *
*



Upptagen med sina planer på Norge, lämnade Gustaf Adolf
Finland åt sitt öde och vidtog inga anstalter till gränsens försvar
och truppernas utrustning. Mot den lilla ryska styrkan — 20,000
man — kunde lätt en vida större svensk-finsk här ha uppstälts, blott
kungen förstått ställningen. Hela finska folket visade sig beredt att
gå man ur huse mot de hatade ryssarne. Som öfverbefälhafvare i
stället för den tillförordnade Klercker sände kungen den 70-årige
oduglige generalguvernören i Finland, Klingspor, fast kungen kände
hans oförmåga och denne själf ej trodde på möjligheten att
försvara Finland. I den för Klingspor utfärdade instruktionen
före-skrefs, att hufvudvikten skulle fästas vid härens räddning (således ej
alt slå fienden!), hvarför den skulle dels inläggas i fästningarna, dels
draga sig undan för fienden åt Österbotten, tills landet kunde åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naosteuro/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free