Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Krigets fortsättning i Sverge. Gustaf IV Adolfs af sättning. Freden i Fredrikshamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredsunderhandlingarna med Ryssland afstannade, då
Alexander vägrade ingå på andra villkor än hela Finlands, Ålands och
norra Västerbottens afträdande ända till Kalix-elfven, hvilka båda
sistnämda afträdelser svenska regeringen ej ville medgifva. Emedan
svenska flottan i förening med den engelska nu beherskade
Östersjön, ansåg regeringen, att den genom en landstigning norr om ryska
hären i Umeå skulle kunna taga denna och därigenom skaffa Sverge
fördelaktigare fred.
Kamenski, som från början af augusti hade öfverbefälet öfver
ryska hären i Sverge, beslöt, för att ej öfverrumplas af en svensk
landstigning i Norrland, att hastigt rycka in i Ångermanland, där
han lättare kunde skaffa underhåll åt sina trupper, och uppbröt
därför den 6 aug. med omkring 6,000 man, kvarlämnande i Umeå
ungefär 2,000, samt drog söderut.
 |
| Fig. 119. Ratan (i midten af 1800-talet), med märken efter kanonkulor från striden d. 20 ang. 1809 i huset vid bryggan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
