Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Finlands eröfring. Röfvarpolitik. Alexander I och Napoleon I vid freden i Tilsit 1807. Kriget i Finland och Sverge 1808—09; förrädarnes hjälp. Finland ställes under ryske tsaren. Landtdagen i Borgå. - Finland ställes under ryska tsaren. Landtdagen i Åbo 1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess inbyggare i gemen, så högre som lägre, hittills, enligt
Constitution, åtnjutit: Lofvandes att bibehålla alla dessa förmåner och
författningar fasta och oförryckta i sin fulla kraft."
Efter utbringade lefverop för käjsaren följde naturligtvis en bön
och en lofsång.
Under de tre dagar käjsaren var i Borgå, voro alla
landtdags-männen, tredje delen hvarje gång, inbjudna till middag hos honom.
Samma dag landtdagen öppnades, gåfvo ständerna bal. Alexander
gjorde allt för att vinna sina nya undersåtars hjärtan, och skall ock
ha lyckats däri, om man skall tro Koskinen.
Detta trohetsombyte hos Finlands repretentanter bör ingalunda,
såsom en svensk historiker nyligen sagt, kallas ett "förhastadt steg".
Det var en nödvändighet, ett nytt tvång att de måste gifva den i
Borgå personligen närvarande tsaren sin hyllning. Huru skulle de
kunnat undvika detta? Emellertid underlättades hyllningen af
Alexander genom hans löfte, att Finland skulle få behålla sina gamla
fri- och rättigheter.
Visserligen hade käjsaren i en proposition till landtdagen
förklarat sig erna bibehålla den nationella militären, då han vore
"öf-vertygad om att den är tien fastaste förmur för landets säkerhet",
men han besinnade sig på saken och beslöt, att den indelta
militären skulle förblifva upplöst, såsom den då var. Han afgaf vidare
den försäkran, att utom nationala milicen och de linietrupper, som
han på egen bekostnad vill underhålla medelst värfning, skulle
ingen annan med tvång förenad rekrytering eller militärutskrifning
i Finland ega rum.
Ständerna begärde, att den indelta militären skulle hållas
upplöst åtminstone i 50 år, och motiverade denna begäran därmed, att
"närmare förbindelser, dem vänskapen eller blodsbandet knutit med
forna medundersåtar i Sverge och ett tacksamt minne af det
välgörande hägn nationen af sin förra därvarande öfverhet sekler igenom
njutit, skola otvifvelaktigt länge göra stridsmannaplikterna tunga och
i utöfningen motbjudande, om de mot Sverge skulle äskas11.
Det var tydligen fruktan för sympati för det gamla
broderlandet, som bestämde Alexander och hans regering att gå in på
slopandet af Finlands indelta armé; ty trots all trohetsförsäkring af
Borgå-representanterna, kunde man ej vara säker på nationen i
händelse af ett nytt krig med Sverge.
En stor, om ock endast för en mellantid afsedd förändring hade
sålunda vidtagits; Finland, som under århundraden hade burit en
ganska tung krigstjänstskyldighet, ernådde för längre tid en ofantlig
lättnad till fördel för dess ekonomiska utveckling.
Man har framhållit, huru svårt det varit att afgöra, hvilka af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
