Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Ryssland och Polen i 19:de årh. Storhärtigdömet Varschau. Alexander I. Wienerkongressen fjättrar kungariket Polen vid Ryssland. Nikolaus I. Polska upproret 1830—31. Alexander II. Polska upproret 1863. - Upprorsrörelsen i Galizien 1846. Markis Wielopolski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framhållit de fördelar, som Polen skulle ha af sitt inträde i den slaviska gemenskapen och en allvarlig försoning med Ryssland.
Brefvet mottogs af Polackerna i allmänhet med ovilja, och man förevitade Wielopolski att vilja drifva Polen till ett "heroiskt själf-mord" genom att afstå från sin forntid och sin framtid och dess "frivilliga förintelse i panslavismens sköte". I denna förebråelse låg mycken sanning, men ock ett stort misstag. Wielopolski ville nämligen, att den polska adeln skulle sättas i spetsen för den slaviska civilisationen och att Polen skulle bevara "sin egen karaktär, sin historiska individualitet, sin tro och sin nationalitet". Han ogillade
emellertid på det bestämdaste själf-ständighetssträfvan hos emigranterna o. a. nationella polacker, tillhörande det revolutionära eller demokratiska partiet.
Under revolutionen 1830—31 hade Wielopolski hyllat oafhängig-’heten och den utländska interventionen; men nederlaget värkade på honom därhän, att han lämnade alla förhoppningar på såväl Polens återställande som hjälp från utlandet. Men härvid slog hans ensidiga och impulsiva logik öfver målet. Han fattade hat till Västerlandet, då Polen lidit genom dess likgiltighet och öf-vergifvits af detsamma, och i stället ville han bygga Polens framtid på. — dess förtryckare, Ryssland. Detta är helt enkelt en förvirrad tankegång. Det är förvisso sorgligt, att Västerlandet ej bistod Polen, men det var ju det ryska förtrycket, som retat polackerna till uppror och tvingat dem att vända sig till utlandet. Att kasta skulden på Västerlandet och ångerfullt bedja om Rysslands nåd och hjälp, var alltför besynnerligt.
År 1848 sökte han på slaviska kongressen i Prag lösningen af polska frågan i den allmänna slaviska sammanslutningen, som han dock då ansåg ej skulle stödja sig på Ryssland, och betonade detta i det af honom och Helcel författade slaviska federativ-programmet.
Wielopolski studerade i ungdomen i Frankrike och Tyskland, och blef filosofie doktor i Göttingen och sedan jurist; en tid tjänstgjorde han i justitieministeriet i Varschau och sändes under uppro-
Fig. 137. Markis A. Wielopolski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
