Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädde han vördnadsfullt åt sidan, samlade alla sina följeslagar
och talade länge med dem. Och uppenbarligen påminde han dem
om den lära, han fordom hört bland boerna: att själen vore odödlig
och ej förintades med kroppen; ty han talade högtidligt och
förklarade troligtvis för kamraterna, att de döda, som lågo der,
icke gillade att deras forna boningar plundrades. Sedan han slutat
tala, buro de nämligen åter in sitt byte och aflägsnade sig tigande
och, som det tycktes mig, fulla af fasa öfver hvad de upplefvat.»
»Och hvad var det för musik?» frågade man.
»De hemlighetsfulla tonerna härrörde från mitt fortepiano»,
sade missionären leende. »Det var omöjligt, att vid flykten
medföra det tunga instrumentet; men då det varit min salig hustrus
käraste tillhörighet och äfven var mig kärt, ville jag ej lemna
det i sticket. Jag gräfde derför ned det och tornade upp jord
öfver det till skydd, såsom en grafkulle. Marken är der så torr,
att det icke angripits af mögel eller röta, och dess strängar ljödo
på ett helt naturligt sätt under de svartes fotter.»
Denna aftons samtal hade gifvit Pieter Maritz mycket att
tänka på, och ’ hans blick hvilade med hänförelse på den gamle
missionärens drag, då han stod fast vid sin föresats att företaga
den af faror uppfylda färden till röfvarenas gömställen.
Då alla gingo till livila, följde han sin faderlige vän in i
dennes sofrum och sade bedjande: »Tag mig med, mynheer, om
ni drager vidare!»
»O nej, min gosse», utropade missionären förskräckt. »Det
går ej an. Här måste våra vägar skiljas. Du vänder om och
jag går vidare. För dig är företaget för mycket farligt, och jag
skulle hvarken kunna svara inför din moder eller för din församling,
om jag toge dig med.»
»Tag mig med!» upprepade Pieter Maritz. »Jag håller er kär
och vill icke lemna er. Hvilken skall skjuta villebrådet åt er,
när jag icke är med? Hvilken skall gifva akt på negrerna? Skall
icke min bössa blifva er till nytta, när ni går ut bland röfvare?
Visst är jag ung, men min häst är snabb, och jag skjuter säkert?»
»Herren har icke behag till hästars snabbhet eller till någon
mans starkhet», svarade missionären. »Med staf i hand skola
hans tjenare draga ut, och deras värnlöshet är deras starkaste
skydd bland det rofgiriga och mordlystna folket.»
»Jag ber er att taga mig med», bönföll gossen och fattade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
