Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om sitt öde och sin framtid. Med förvåning hörde lorden på de
beskrifningar, missionären gjorde öfver de svarta folken, i hvilkas
egendomhga väsende han nu sjelf fått en inblick, och med
intresse frågade han efter den Morimo, som i dag räddat deras lif.
»Jag tror icke», sade engelsmannen slutligen, »att det
någonsin skall lyckas eder att omvända Titus Afrikanen. Det är
en elak karl, och förr äter han upp oss alla med hull och hår,
än han låter döpa sig.»
»Och likväl är det just de elakaste, hvilka omvända sig,
derest de äro kraftiga och kloka», svarade missionären. »Blef icke
Saulus en Paulus och den främste bland apostlarna? De arma
hedningarna! Hvilken förskräcklig tanke, att de, som icke hört
talas om frälsningen, äro så många! Är det väl möjligt för en
kristen att se deras vantro och icke göra allt, till och med våga
lifvet, för att hjelpa dem och göra dem bekanta med Frälsaren?
Jag säger alltid till mig sjelf, att de nog alla vilja det goda och
längta efter lycka, men att deras själ är förmörkad, så att de ej
hitta den rätta vägen. Så söker äfven denne höfding det goda;
men tror, att blodig hämd på de hvite och krigarära bland hans
landsmän just är det, som skall göra honom lycklig. Om han
blott lär känna den kristliga kärleken, skall han vakna ur sin
villfarelse.»
Nu gaf Titus Afrikanen tecken till uppbrott. Han kom
äfven fram till vagnen, der de hvita sutto, och befalde dem att
följa med. Missionären kallade på sina tjenare, oxarna motades
tillsammans och spändes för, och derpå satte tåget sig i gång mot
bergen. Engelsmannen hade bytt ut sin sönderrifna uniform mot
en brun rock, som missionären gifvit honom, och betäckt sitt
hufvud med en mössa med bred skärm, hvilken han äfven lånat
af missionären. En svart truppafdelning följde efter vagnen för
att hindra de hvite att i hemlighet gifva sig af.
Sedan tåget, omkring en timmes tid, skridit längre in i
höglandet skilde det sig åt. Titus Afrikanen drog med en del af
kri-garne mot berget med hålan, hvilken tjenade honom till fästning,
och Fledermaus med den andra afdelningen vek in i en dal på
venstra sidan. Med honom måste de hvita följa med vagnen.
Höfdingarna tycktes icke vilja, att missionären såg hålan, och de
tilläto engelsmannen och boersonen att följa med missionären.
Derför hade dé att tacka missionärens begäran och anseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
