Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verraskad af att träffa en vis man, som lefver efter den
dygde-lära, som han predikar. Men vet du verkligen, att denna dryck
hjelper? Ofta hjelpa läkemedlen, men ännu oftare skada de,
emedan läkaren ej vet, huru det står till inne i kroppen på den sjuke.
Kropparna äro äfven olika beskaffade, och i samma sjukdom kan
ett medel, som skadar den ene, gagna den andre. Om konungen
blefve sjukare, är jag förlorad.»
»Jag räknar med säkerhet på, att denna medicin skall verka
välgörande», sade missionären. »Konungen lider af andnöd, och
då jag vet, huru mycket han brukar äta, anser jag att ett
lättande af magen bör göra honom godt. Du skall nog med din
slughet förstå att gifva konungen in drycken, och sedan skall
lian beundra din konst.»
Missionären hade ej bedragit sig. Efter några dagar kom
det till hans öron, att regnmakaren hade utfört en storartad
trollkur. Han hade blifvit tillkallad af konungens läkare, emedan
konungens sjukdom varit för allvarsam att behandlas af en doktor
ensam, och han hade med tillhjelp af sin trolldomskonst
öfver-vunnit det onda. Snart kom äfven regnmakaren sjelf och tackade
missionären med tårar i ögonen. Ja, han tvang till och med
räddaren ur nöden att mottaga en kedja af sin egen halsprydnad,
och missionären kunde ej visa tillbaka gåfvan utan att förolämpa
den tacksamme mannen. Dagen derpå reste regnmakaren under
betäckning af en afdelning af det kungliga gardet. Visserligen
skallade folkets förbannelser efter honom, men stenarna nådde
honom icke. Och liksom himlen med afsigt velat håna
mennisko-konst, så föll, just som regnmakaren försvunnit bakom Ulundis
synkrets, ett regn, som varade i fjorton dagar och
förvandlade residensstadens gator till verkliga floder, så man knappast
kunde komma fram på dem.
Emellertid lät Tschetschwajo, så snart han tillfrisknat, med
all magt rusta och öfva sin armé. Han insåg, att kriget var
oundvikligt, så framt han icke ville förlora sin sjelfständighet.
Pieter Maritz, som hade ett öppet öga för händelserna, märkte
att efter hand alla regimenten blefvo väpnade med skjutgevär och
flitigt öfvades i skjutkonsten. Äfven märkte han, att truppernas
tunga rörelser ändrades. Regimenten i Ulundi öfvade sig på
slätten att förutskicka en del folk, hvillca fäktade hvar för sig och
såsom skyttar omgåfvo den täta regimentshopen. När dessa karlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
