Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pieter Maritz hörde verkligen nu helt tydligt stridslarm i
rigt,ning mot de byggningar, vid hvilka han frukosterat med
patrullen för några timmar sedan. Missionären berättade, att två
löjtnanter, Bromhead vid 24. infanteriregimentet och Chard vid
ingeniörerna, voro med en truppafdelning på andra sidan vid husen
för att försvara dem.
Pieter Maritz dröjde icke länge här, utan fortsatte sin färd.
Han längtade att så fort som möjligt komma hem, och hoppades
att ej mera blifva uppehållen på vägen. Engelsmännen skulle nu
ej åter tillfångataga honom, det hoppades han, då nu säkert ingen
påminde sig hans sammanträffande med öfverste Wood. Han
mötte mycket folk och bland dem äfven engelsk militär, men han
var nu redan så långt aflägsen från krigsskådeplatsen, att han
icke träffade någon, som visste om nederlaget, och han var klok
nog att icke berätta om det. Ty då, tänkte han, skulle han, som
åskådare af en så intressant och fasansfull tilldragelse, blott blifva
uppehållen och utfrågad. Så red han hela dagen raskt och tyst.
Natten tillbragte han på en farm hos en gästfri boerfamilj några
mil från Utrecht, och här först berättade han om slaget vid
Isan-dula. Boern var honom tacksam för en så vigtig nyhet och gjorde
ingen hemlighet af, att det var honom kärt, att engelsmännen
lidit nederlag, ehuru han kände sig orolig öfver att zuluerna skulle
utbreda sig öfver distriktet Utrecht. Pieter Maritz sof länge och
hårdt, dagens händelser hade tröttat honom mycket; likväl
fortsatte han hurtigt sin ridt nästa morgon.
Han red öfver Utrecht och Heidelberg och anlände på fjerde
dagen till Pretoria. Här i hufvudstaden tänkte han få
upplysning om, hvar hans församling uppehöll sig, och sedan ämnade
han uppsöka den. Han hade hela tiden hållit sig på stora
landsvägen, hade ridit genom flere större och mindre byar, och
gladde sig, han, boersonen från de glest befolkade nordliga
trakterna, åt sitt fäderneslands bördighet och storlek, hvars vackraste
del han nu för första gången såg.
Det var på eftermiddagen, som han närmade sig Pretoria,
och då han red öfver kullarna, som i söder begränsa den stora
dalen, såg han staden för sina fötter. De hvita husen tittade fram
ur den mörka grönskan; lågo mestadels åtskilda genom
trädgårdar, och blott i midten slöto de sig tillsammans till gator.
Solen, som nu stod lågt, forgylde flere hundra fönster, så att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
