Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bågarna stödda mot stranden, en svart figur, med det smala
bandet kring pannan, en hvit buske öfver venstra örat, en kedja med
hvita tänder kring halsen, assagaien i den högra och skölden i
den venstra handen. Ur det vilda ansigtet framblickade två ögon,
lika ett rofdjurs, på ryttarskepnaden, som hotande reste sig
framför dem. Zulun tycktes öfverraskad; han hade väl ej väntat att
stöta på en vaksam fiende och låg nu orörlig och stirrade
på den mot honom rigtade bössan, under det han väntade det
dödande skottet. Zuluns lif låg i boersonens hand, hanen var
spänd och mynningen rigtad mot den svarta pannan.
Men i detta ögonblick erfor Pieter Maritz en inre motvilja
mot att skjuta. Han hade ännu aldrig utgjutit menniskoblod
och ryste vid tanken på att döda den svarte krigaren som ett annat
villebråd. Jager böjde halsen och sträckte hufvudet mot zulun,
vädrade med näsborrarna och fnös. Annu en sekund dröjde Pieter
Maritz, under det att olikartade känslor strömmade genom hans
själ, derpå ropade han tyst på zuluspråket: »Tillbaka, zulu!»
En glad blixt upplyste kafferns ögon och han visade en rad
perlhvita tänder. Derpå gled den smidiga gestalten åter ned i
floden och sam som en ål öfver till motsatta stranden. Men Pieter
Maritz vände sin häst och jagade ut efter vaktkedjan med ropet:
»Gifven akt, zuluerna komma!»
Ryttarne lystrade till, redo ned till floden, och då nu solen
gick upp och i ett slag utgöt strålande klarhet öfver nejden, blefvo
många svarte synliga, hvilka lågo nedkrupna på marken på
motsatta flodstranden eller redan lågo i vattnet, simmande med ena
handen och hållande vapnen med den andra. Nu började skott
att smälla, krutmoln stego upp på båda flodstränderna, och på
flere ställen färgades vattnet rödt, under det att de träffade
sim-marnes dödsskri genomskar morgonluften.
Pieter Maritz skickade en vedett till lägret för att rapportera,
att fienden var i anryckande, och red sjelf ned till floden för att
iakttaga, på hvilka punkter och i huru stort antal zuluarmén var att
vänta. Han tyckte sig längre ned åt floden, der de engelska ryttarne
förenade sig med boervakterna, se flere svarta figurer än här, och
ilade ditåt. Floden var på detta ställe infattad af klippiga höjder,
genomskurna af dalsänkningar; äfven ute i vattnet lågo stora
klippor, och på ett ställe bildade den uppsvälda floden ett
brusande vattenfall. Landet var ej rätt öfverskådligt; buskar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
