Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt. Då han kom fram till den yttersta, sydliga punkten af
bergsryggen, utbredde sig i full morgonbelysning för honom den trånga
dal, genom hvilken vägen åt norr leder fram, och han såg
New-castles tak och trädgårdar. Det berg, på hvilket han stod, reste
sig väl åtta hundra fot öfver dalen och låg som en bastion mellan
den stora vägen från Natal till Transvaal på ena sidan och
Buffa-lofloden på den andra. Härifrån kunde Pieter Maritz se en
lång sträcka af den slingrande vägen, på hvilken den engelska
hären förmodligen komme att rycka fram och följa de höjder,
som infattade vägen på ömse sidor. På omkring en mils
af-stånd försvann det ljusa strecket nedanför bergen, och der lag
ännu dimman qvar, orörd af morgonvinden.
Vigtigast för Pieter Maritz var emellertid anblicken af sjelfva
Newcastle. Han öfvertygade sig genast om, att en stark
trupp-afdelning hade slagit läger der, ty utomkring den i grönska
inbäddade staden höjde sig de honom välbekanta, hvita tälten.
Han såg äfven på några ställen gevärspipor blänka och röda
uniformer lysa. Engelsmännen hade utstält några piketposter för
att bevaka de kringliggande höjderna och dalarna. Likväl stodo
dessa mycket nära staden och lägret och voro få till antalet.
Huru många trupper, som lågo der, och huruvida general Colley
sjelf var tillstädes, kunde Pieter Maritz icke iakttaga, men hoppades
vinna upplysning derom. Han beslöt att från berget bevaka
Newcastle och på aftonen söka komma närmare, så vida
engelsmännen stannade qvar. Om de åter bröto upp, skulle han från
berget urskilja deras styrka och i rätt tid vara i stånd att lemna
rapport om den. De boer, som skulle hålla passen besatta, måste
nu redan vara i dalarna, och under det att engelsmännen ryckte
fram, kunde boerna möta dem.
Pieter Maritz utstälde på två punkter poster, som noga kunde
öfverskåda dalen, och stannade äfven sjelf längst ut på branten
för att kunna bevaka allt. Morgonen framskred, engelsmännens
signaler ljödo upp till dem på berget, någon rörelse började märkas på
gatorna; små truppafdelningar marscherade omkring för att aflösa
posterna, men för öfrigt förblef allt lugnt. Engelsmännen ansågo
ej tiden inne för att anträda sin marsch och inväntade törhända
förstärkningar. Dagen gick och natten inbröt, utan att ställningen
förändrats. Pieter Maritz hade likväl lagt märke till en väg, som
han tydligt inpreglat i sitt minne, på hvilken han kunde komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
