Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kriget, måste denna fasta beslutsamhet, parad med sådan
gudsfruktan, förefalla löftesrik, och solljuset synas som en lyckobådande
helsning från himlen.
Sedan de bedt, indelades boerskarorna i enlighet med
Jou-berts anordningar. En stark hop vände sig åt höger, en annan
åt venster i bergen, en tredje red rakt fram, och en fjerde
stannade som reserv i närheten af lägret. Pieter Maritz var i den
mellersta hopen, midt ibland sin församlings män.
Det gick raskt framåt; passet Langes Nek låg snart
omedelbart framför dem, och nu syntes en boerpatrull i ilande fart
komma tillbaka, hvilken anmälde, att engelsmännen voro i
antågande. De vana hästarna klättrade nu upp för bergen på ömse
sidor om vägen, och boerna uppsökte goda platser för att från
dem med sina bössor hindra fienden att marschera vidare.
Baas van der Goot, som med värdig hållning red framför
de sina, valde ett framskjutande ställe på bergssluttningen, hvilket
bildade liksom en naturlig terass, från hvilken man kunde
öfver-blicka Langes Nek. Här lät han göra halt och pekade med sin
bruna hand dit ned.
»Sen I, käre vänner», sade han, »det här är efter mitt
förmenande en präktig plats för att sigta. I sen der borta vägen,
som leder ut ur passet. Om en enda engelsk soldat kommer
igenom der och förbi oss, så hafva vi skjutit mycket illa. Det
är ju en gräslig sak att skjuta på kristna menniskor; men då saken
nu icke låter ändra sig, och vi måste försvara vårt fosterland,
vilja vi med Guds hjelp göra vår pligt.» Efter dessa ord steg
den gamle mannen forsigtigt af hästen, virade tygeln om högra
armen och kröp ned bakom ett klippstycke. Bössan lade han på
stenen och blickade med högra ögat öfver pipan fram mot vägen.
Hans häst stod helt lugnt bredvid honom, skrapade med hofven
och spetsade öronen, som väntade han på ett skott, som skulle
fälla ett villebråd. Efter baas van der Goots exempel skilde sig
boerna, och efter en kort stund var hela den bergsluttning, som
beherskade vägen, besatt med män, som lågo i goda bakhåll och
hade sina hästar stående bredvid sig.
Pieter Maritz hade lagt sig ned tätt bredvid den gamle
anföraren, då klippstycket erbjöd skydd för två personer, och
af-vaktade med ovanlig rörelse engelsmännens framryckande. Ty
den fiende, på hvilken han nu skulle skjuta, var icke svart till
Niemann, Pieter Maritx. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
