- Project Runeberg -  Pieter Maritz. Boersonen från Transvaal /
386

(1890) [MARC] Author: August Wilhelm Otto Niemann Translator: Richard Bergström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

färgen och hörde icke till en främmande race, utan utgjordes af
trupper, bland hvilka han sjelf tjenat. Det föreföll honom, som skulle
han strida mot bröder. Men han tänkte på den stund, då hans
vän, lord Fitzherbert, tagit honom till fånga, emedan tjensten
fordrat det, och erinrade sig sin egen tjenst och sin egen pligt.
Han tänkte på fängelset i Kimberley, på sin döende fader och
på det förtryckta, för friheten kämpande fäderneslandet. I hvilket
ögonblick som helst kunde de röda rockarna synas, och då skulle
han döda. Han såg bort öfver höjder och dalar, som lågo så
fredligt i morgonsolen. Snart skulle krutröken uppfylla dessa
dalar, och höjderna gifva eko af skotten.

Fienden kom. Vid krökningen af vägen syntes nu två ryttare
och efter några sekunder en tredje. Det var dragoner i röda
rockar och hvita hjelmar, med karbinen stödd mot högra benet.

»Pieter Maritz», sade nu baas van der Goot, »ser du
engelsmännen?»

»Ja, baas», svarade Pieter Maritz.

»De äro efter min uträkning sex hundra steg härifrån», sade
baas van der Goot. »Sigta du på den, som rider på högra sidan,
jag sigtar på den venstra. Men kom i hog, min gosse, att de
äro kristna. Skjut i hufvudet, så att de ej behöfva lida så länge.»

Vid det sista ordet, som den gamle mannen uttalade, brann
skottet af ur hans bössa, och i samma ögonblick störtade
dragonen, på hvilken han sigtat, liksom träffad af blixten, till marken.
Nu tryckte äfven Pieter Maritz af, och den andre dragonen släppte
karbinen, vacklade i sadeln och föll hufvudstupa på vägen.
Förskräckt vände den tredje sin häst och ville fly, då ännu ett skott
small till höger om Pieter Maritz. Onkel Klaas låg der borta
bakom en sten och hade skjutit. Äfven den tredje dragonen,
som redan vändt, föll ur sadeln, och tre röda fläckar lågo nu
orörliga på vägen, och tre tomma hästar sprungo derifrån åt olika
håll. Ekot efter skotten rullade från berg till berg, tills det dog
bort i fjerran, och så blef allt åter tyst.

Snart derefter hördes hornmusik och trumslag.
Engelsmännen hade märkt fiendens närvaro, ehuru de ej sågo honom. Efter
några minuter syntes några tiraljörer vid sidan om vägen,
utskickade från förtruppen för att drifva bort de fiendtliga skyttarne.
De klättrade upp på båda sidorna om passet och sökte, men funno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:07:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/napieter/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free