Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina första teaterstycken av Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
FRANS HEDBERG.
på bräderna som föreställa världen; det föll mig
därför i sinnet att man skulle kunna sätta in honom
i en svensk miljö lika väl som i en fransk, och
jag hade lika litet skäl att ångra det jag nu gjorde
honom till hufvudperson i skepelse af en slags
förlorad son, som återkommer till fädernehemmet och
ställer till rätta åtskilligt som råkat i olag, som jag
sedan fick det när jag många år senare lät honom
i »gamle Eriks» folkliga gestalt taga sina nappatag
med Småländingen, och som vanligt blifva lurad.
Emellertid tillkom på detta sätt min 3-aktskomedi
>:Hin ondes gåfva», och när den väl var färdig och
renskrifven, tog jag Gud i hågen, slog in och
lackade den väl och vandrade en vacker morgon af
med mitt paket till postkontoret, där den gamle
postmästaren gaf mig en både förvånad och
medlidsam blick, när han såg att paketet var
adresseradt till Olof Ulrik Torsslow, Mindre teatern,
Stockholm. Och sanningen att säga, var jag inte mindre
förvånad själf öfver att jag ändtligen fått mod att
våga det djärfva steget, mellan hvilket och den
djupaste misströstan jag nu hade sväfvat i öfver en
vecka.
När jag kom ifrån posten gick jag gatan fram
förbi torget och rätt söderut förbi teatergården och
platsen där de gamla badvagnarna stodo utställda
på sina platser i det långgrunda vattnet. Jag gick
förbi det gamla bryggeriet som den tiden låg tätt
utanför staden, och på hvars takås en långbent
stork satt och klapprade med näbben, som om han
velat säga mig i förbigående att jag begått en dum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
