Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina första teaterstycken av Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINA FÖRSTA TEATERSTYCKEN.
11
het nyss förut. Jag brydde mig likväl inte vidare
om att byta ord med honom, utan fortsatte min
gång ut till kyrkogården, där jag slog mig ner på
min vanliga plats ett stycke uppe på landhöjden
ofvanför, där man hade den vida, härliga utsikten
öfver Sundet och danska landet, och där längre
norrut Kattegatt öppnade sig med den blånande
synranden borta i Q ärran.
Ingen må dock tro att det var i några
dödstankar jag satt där! Tvärtom! Aldrig har jag väl
känt mig mera lefvande, mera rik och
förhoppningsfull än just då. Det finns väl heller icke i
hela vårt land en kyrkogård som mindre talar om
förgängelse och död än denna, inbäddad som
den ligger där i den rikaste vegetation, med den
gamla Kärnan därofvanför som intyg om det
förflutnas seghet och kraft, och framför sig den stora
stråkvägen mellan hafven, på hvilken nutiden
spänner sina segel och låter sin ånga förmedla
samfärdseln mellan folken. Det är sjudande, rastlöst
lif rundt omkring, på land och vatten, i luft och
jord, och på grafvarna blomma rosor, surra bin
och fladdra fjärilar, som om ingen död funnes till,
endast hvila, hvila efter en arbetsdag full af ifver,
missräkningar och glädje — allt det som människan
behöfver för att lefva ett medvetet lif och slumra
in i en välkommen sömn, när arbetsdagen är
förbi.–––-
Ett par veckor hade gått, då jag en dag kom
in till den unge bokhandlaren vid torget, och af
honom fick ett bref under den signatur jag upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
