Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
SELMA LAGERLÖF.
nyttjade. För sin egen del tyckte hon mera om
romantikerna, men romantismen var död, och hon
var inte den, som tänkte på att ånyo upptaga dess
form och uttryckssätt. Ehuru hennes hjärna var
öfverfylld af historier om spöken och vild kärlek,
om undersköna damer och äfventyrslystna
kavaljerer, sökte hon skrifva om detta på lugn realistisk
prosa. Hon var ej mycket klarsynt. En annan
skulle genast ha sett, att det omöjliga var omöjligt.
En gång skref hon emellertid ett par små
kapitel i en annan stil. Det ena var en scen från
Svartsjö kyrkogård, det andra rörde sig om den
gamle filosofen Farbror Eberhard och hans
otrosskrifter. Hon skref dem mest på skämt med många
ack och o i en prosa, som nära nog var rytmisk.
Och hon märkte, att på detta sätt gick det att skrifva,
det fanns inspiration i detta, det kände hon. Men
då de båda små kapitlen voro färdiga, lade hon
undan dem. De hade endast varit skrifna på lek.
Man kunde ju ej författa en hel bok på detta sätt.
Men det var väl så, att sagan nu hade väntat
länge nog. Den tänkte säkerligen som förra gången,
då den sände henne ut i världen. Jag måste åter
skicka denna förblindade människa en stor längtan,
som öppnar hennes ögon.
Denna längtan kom öfver henne på så sätt, att
gården, där hon vuxit upp, blef såld, och hon kom
att se sitt barndomshem sista gången, innan
främlingar skulle taga det i besittning.
Och kvällen innan hon reste därifrån för att
kanske aldrig mer återse denna plats, beslöt hon i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
