Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk folketymologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är i engelskan och i något äldre danska; likstol för
liksto begrafningsplats; skärskåda för skärskota; otyg
för oty(de); surmulen för surmul, af mule trut;
flintskallig för äldre flinskallot af flen »bar»; radband
för äldre rafband af det ännu i danskan brukliga
raf, rav »bernsten»; i folkspråket husbergera för
härbergera m. m. Falaska af fal »blek» får stundom
heta fallaska, som om det komme af falla. Att
man äfven vid detta slags folketymologier stundom
visat allt annat än pietet för den ursprungliga
betydelsen, framgår tydligast af en sådan bildning som
»spik nykter» för äldre spicken, som egentligen
betydde »rökt» (jfr »spicken sill»), men brukades i
öfverförd mening liktydigt med »halfrusig» (jfr
uttrycket »vara på röken»). Uttrycket »i kung Orres tid»
är likaledes en minst sagdt djärf omstöpning af det
forna i ár alda »i tidens begynnelse»; uttrycket
förtydligades sedan genom tillägg af tid; ár-alda tid
blef genom regelbunden ljudutveckling åreld(s) tid,
och slutligen uppfattades åreld i frasen »i Ärelds tid»
(liksom i det danska »i Arilds tid») som ett
mansnamn, hvilket hyfsades till Orre och för större effekts
vinnande försågs med kungatitel.
Som i våra ortnamn ju synnerligen ofta ingå
ord, som för öfrigt föråldrats eller utdött, så är
gifvet, att dessa namn ofta skola råka ut för
folketymologi. Så t. ex. har af gamla Baghahus blifvit
Bohus, Västra Aros har ändrats till Västerås,
Malmhögha(r) till Malmö, Konghäll till Kongälf,
Vikingåker till Vingåker. Dessa ombildningar träffas vida
oftare i riksspråket än i allmogens mun, där det gamla
uttrycket eller det därur regelbundet utvecklade ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
