Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då x och z användas som tecken för
ljudförbindelserna ks och ts i lax (d. v. s. laks), trapez (d. v. s.
trapets) o. d. Likartadt är förhållandet med en
sådan skrifning som abc-bok, där visserligen a
betecknar ett enda ljud men däremot b och c icke utläsas
på samma sätt, som annars är det vanliga i fråga om
dessa bokstäfver, utan såsom be och se, alltså beteckna
hvardera en förbindelse af tvenne ljud. Sak samma
med p i uttrycket »sätta p för något».
Ljudskrift (eller »fonetisk», d. v. s. ljudenlig,
skrift), då hvarje figur betecknar ett enda språkljud,
som naturligtvis alltid bör vara detsamma och alltid
genom denna samma figur betecknas. Hit hör till sitt
syfte — om ock detta icke i allo förverkligats — alla de
moderna kulturspråkens vanliga skrift, af huru
mångahanda slag denna än för öfrigt kan vara. De
olikheter, som kunna finnas, bero sålunda icke på
skrifttecknens olika ändamål, utan dels på dessas olika
utseende; dels på den olika beskaffenheten af de ljud,
de skola återge; dels ändtligen på det olika sätt, hvarpå
samma tecken användts, äfven i fråga om samma ljud.
De figurer, hvaraf (tal)skriften består, kallas
bokstäfver eller »skrifttyper». Hela samlingen af de i
ett visst språk använda bokstäfverna kallas detta språks
alfabet (eller »abc»), ett namn som uppkommit af
alfa och beta, d. v. s. de grekiska benämningarna på
de båda första bokstäfverna a och b; jämför vårt
uttryck abc, som för samma ändamål använder de
svenska namnen på de tre första bokstäfverna.
Alltefter bokstäfvernas olika form och ljud värde blifva
alfabeten af flera olika slag, af hvilka de tvenne
viktigaste äro det grekiska (med det därur utvecklade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
