Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det finnes ännu ett slags skrift, som vi
torde böra, om ock i all korthet, redogöra för, och
som man skulle kunna kalla för skrift i andra hand.
I dylik skrift föreställa de tecken, som användas,
hvarken tankar eller tal, utan bokstäfver, d. v. s. de
äro en omskrifning af eller, om man så vill,
förklädnad för de vanliga bokstäfverna. Man kan härvid
antingen begagna sig af särskilda nya tecken, såsom
fallet är i den vanliga telegrafskriften, som medelst
punkter och streck ersätter de vanliga bokstäfverna;
eller ock kan man använda de allmänt gängse
bokstäfverna, men naturligtvis med en annan betydelse
än de vanligen äga. Om man t. ex. låter hvarje
bokstaf föreställa den nästföljande i alfabetet, så
kommer adm att betyda ben. Dylik skrift är naturligtvis
begriplig endast för den, som äger »nyckeln» till
hemligheten, och är således ett slag af lönskrift eller
»chifferskrift». I ett fall är sådan lönskrift mycket
använd i det dagliga lifvet och i all synnerhet i
tidningspressen. S. k. psevdonymer (falska namn) äro
nämligen ingenting annat än en lönskrift, som
använder vanliga bokstafsgrupper i en helt annan betydelse,
än de annars äga, nämligen såsom förklädnad för
författarens eget namn. Så är Sigurd = Karl Josef
Alfred Hedenstierna, Ave = Eva Wigström o. s. v.
Hit hör också kortskrift, hvilken kännetecknas
däraf, att den äfvenledes använder de vanliga
bokstäfverna (ofta i förening med skiljetecken), men låter
en eller några få af dessa beteckna icke blott sig själfva,
utan äfven alla de öfriga bokstäfver, som ingå i samma
ord, till hvilka de höra. Af sådant skrifsätt begagna
vi oss dagligen i stor utsträckning, t. ex. (redan detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
