- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
104

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

göra det? Uteslutande för att påskynda reformernas
genomförande, men ingalunda för att själfva skörda
någon vinst däraf. Så som de nu redan stafva,
begripas de ju nämligen af sina samtida, och den med
svett och möda inlärda stafningen bereder dem
numera, sedan den öfvergått till vana, ingen eller
åtminstone ingen nämnvärd svårighet. För sin egen
personliga del hafva de sålunda intet gagn af en
ändring, endast obehag och besvär, hvilket de alltför
väl kunna låta bli att underkasta sig, därest de finna
det större, än de anse sakens vikt kräfva. Endast
af de personer kan detta offer rimligen begäras, hvilka
äro satta att som lärare leda det uppväxande släktet.
Och dessa liksom reformens öfriga frivilliga förkämpar
böra företaga den ju förr dess hellre. Ty ju längre
den uppskjutes, desto större besvär kommer den att
vålla, då den en gång skall genomföras. Och detta
måste förr eller senare ske, såvida vår skrift icke skall
med tiden blifva nästan omöjlig att lära. I följd af
det talade språkets visserligen ytterst långsamt och
därför nästan omärkligt, men dock alltjämt fortgående
förändringar, måste nämligen skriften, därest den icke
följer talet i spåren, så småningom föråldras ända
därhän, att den öfvergår till en lönskrift, i hvilken
icke en enda bokstaf bibehåller sin ursprungliga
betydelse, utan kan beteckna snart sagdt hvad som helst,
i följd hvaraf hvarje ords stafning måste särskildt
inläras och i minnet fasthållas. Detta tillstånd är icke
långt ifrån att redan hafva inträdt i engelskan, som
t. ex. återger talets aj med eye eller I och talets ju
med ewe eller yew; eller i franskan, som t. ex.
stafvar ordet å med eaux och ordet örö med heureux.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free