Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidningar o. d. bjudas allmänheten förr, än genom flera
andra, mindre iögonenfallande ändringar udden brutits
af fördomarna och förhärdelsen i fråga om
rättstafningsreformen. Nu förhåller det sig också så
lyckligt, att just de ändringar, som skulle mest lätta
stafningsundervisningen, på samma gång äro de, som
minst äro ägnade att ådraga sig en dylik mindre
smickrande uppmärksamhet från den fördomsfulles
eller för sina vanor kelandes sida. Detta beror
naturligtvis på det till sin anledning själfklara faktum,
att det är svårare att lära stafningen af ett sällsynt
ord än af ett vanligt, hvilket sednare man ofta ser
och därför lättare minnes.
Under det att en fullt radikal nystafning skulle,
som nämdt är, leda till ändring af ungefär hvar 10:de
bokstaf i gammalstafningen, så är däremot
förhållandet det, att en reform af endast de tre värsta lytena:
t-, s- och j-ljudens nuvarande stafning, skulle kräfva
förändring af endast ungefär hvar 142:e bokstaf. Och
dock skulle redan genom en dylik mindre reform nära
30 proc., således inemot en tredjedel, af alla
»staffel» försvinna hos våra skolbarn och vår »underklass».
Skrede man äfven till reformerande af sj-ljudets
stafning samt å- och ä-ljudens i den utsträckning vi
ofvan angifvit, så behöfde man ändock icke ändra mer
än hvar 84 bokstaf. Och denna nya reform
bortskaffade dock ytterligare minst 10 proc. af alla
»staffel, så att sålunda inemot hälften af alla de
nuvarande vore försvunna. En reform af v-ljudets
teckning skulle nog vara ganska stötande, emedan så
många mycket vanliga ord (t. ex. af, hafva, gifva,
hvar, hvilken) komme att drabbas af densamma; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
