Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett nytt uppslag i fråga om den nordiska mytologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Däremot torde det endast delvis hafva nått Norden på
den väg och det sätt Bugge antagit. Hvilka vägarna
och sätten voro, därom må den literatur meddela
upplysning, som förskrifver sig från framtidens
»Buggianer». Emellertid hafva redan lämnats några högst
intressanta bidrag till denna frågas diskussion, om
också icke slutliga lösning. Vi täuka härvid
särskildt på de båda tyska vetenskapsmännen Golthers
och Meyers arbeten.
Bland alla hufvudbeståndsdelarna af Bugges teori
var det väl ingen, som till att börja med uppväckte
så många ocb välgrundade tvifvelsmål — äfven hos
teoriens anhängare — som den om klassiskt
inflytande på Eddadikten. Dessa betänkligheter ökades i
hög grad, sedan Viktor Rydberg (i »Nordisk tidskrift»
1881) på ett slående sätt uppvisat, att några grekiska
skrifter (»Sibyllinerna»), af hvilkas framställning
Bugges landsman prof. Bang velat finna spår i Eddan
(Voluspá), icke under vikingatiden kunnat vara
bekanta på de Brittiska öarna. Icke desto mindre torde
det blifva denna del af teorien, som tidigast lyckas
förvärfva sig allmänt erkännande. Det tarfvas då
emellertid, att en annan väg uppvisas, på hvilken det
klassiska inflytandet kan hafva nått Norden, och väl
äfven uppvisandet af några mera slående fall, än dem
Bugge antagit, af sådan öfverensstämmelse mellan
nordisk och klassisk mytologi, att den icke kan rimligen
förklaras på annat sätt än genom antagande af lån i
den förra från den senare. I båda dessa afseenden
har den unge München-docenten W. Golther inlagt
stor förtjänst genom flera afhandlingar under åren
1888 och 1889, af hvilka de viktigaste äro de båda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
