Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett nytt uppslag i fråga om den nordiska mytologien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häraf dels Apokalypsens uttryck om denna: »med en
guldpokal i sin hand», dels Jeremias’ »guldpokalen
Babylon», hvilket är Eddans Gollveig, som enligt
Meyers — dock förmodligen oriktiga — mening rentaf
betyder »guldpokal».
Men de medeltida författarnas fantasi och
kombinationsförmåga, som nästan icke kände några
gränser, stannade ej härvid. Den i Genesis 10:8 omnämde
»väldige jägaren» Nimrod, hvars »rikes begynnelse var
Babel» göres af kyrkofadern Ambrosius till en gigant,
som i likhet med de klassiska titanerna vill storma
himlen. Isidorus gör honom till en inkarnation af
djäfvulen, upprorisk mot Gud och chef för tornbyggarna i
Babel, hvilka nu förvandlats till jättar. Ändtligen låter
Honorius honom hafva tagit den fallna själen, Kristi
brud, till fånga i »babylonisk fångenskap», tills han
af Kristus störtas i svafvelsjön. Jämför härmed
Voluspás berättelse, om »Óðs mö lämnad åt jättens släkt»
och Snorres om jättebyggmästaren, som med sitt
byggande vill förvärfva Fröja och skrämmer Asarna, men
af Tor störtas till Hel. »Den fångna själen» (captiva
anirna) gråter efter Kristus, liksom Fröja efter sin
make Óðr, hvars namn pekar hän på Vile såsom
utdelare af óðr vid skapelsen. Anima liksom Fröja
irrar omkring, sökande sin make, och erhåller af
honom en härlig gyllene »prydnad», hvilket lifligt
erinrar om, att Fröja af Óðr fått döttrarna Hnoss
»klenod» och Gersime »dyrbarhet», namn af sådan
beskaffenhet, att de icke kunna vara urgamla.
Bland de fallna och upproriska änglarna intar
enligt Henoks bok Azazel ett framstående rum och
erinrar på ett högst öfverraskande sätt om Loke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
