- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / [Samling 1] /
164

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språket, emedan den lätteligen alstrar tvetydiga uttryck,
d. v. s. uttryck som såtillvida icke förstås, att de ej
upplysa om, hvilkendera af tvänne (eller än flere)
möjliga betydelser är den åsyftade.[1] De äro till gagn
och glädje endast för ordlekaren, till hvars
bekvämlighet dock icke så synnerligen stor hänsyn torde böra
tagas vid afgörande af språkriktighetsspörsmålet.
Emellertid äro de flesta homonymer jämförelsevis
oskadliga, enär man vanligtvis af sammanhanget finner,
hvilken betydelse i det förevarande fallet är den rätta.
Men det är i alla fall en — om också icke
synnerligen betydande — olägenhet att t. ex. i svenskan
hafva sju olika ord med formen led (nämligen: 1. en
led på kroppen; 2. led = väg, farled; 3. ett led i en


[1] Märkas bör, att då skriftspråket stundom undviker
denna olägenhet genom skrifningar som hvitt: vidt, själ: skäl:
stjäl
o. d., är därmed ingenting vunnet för talspråket, där
frasen »vär(l)den är föraktlig», är tvetydig, hur den än skrifves.
Om emellertid skriftspråket härutinnan är bättre än talspråket
— ett försteg som dock säkerligen icke är af den betydelse, att
skriftskillnaden bör upprätthållas med ringaktning af andra
behjärtansvärda synpunkter, hvilka ju nyligen föranledt vår
officiella ortografi att uppgifva distinktioner sådana som rigta: rikta,
sigta: sikta, flygt: flykt, t(h)é: te
o. d. — om så är, så har
skriften däremot en annan specifik olägenhet i sina s. k.
homografer, d. v. s. ord med olika ljud och betydelse, men samma
skrifning
, t. ex. men (substantivet och konjunktionen), kort
(substantivet och adjektivet) o. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free