Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den öfver större delen af Sverge spridda böjningen
stå: stog i analogi med slå: slog —
Stockholms-målet har tagit steget fullt ut med sitt particip stagit
(staji) efter slagit (slaji) — är en icke så oäfven
ersättning för det fullkomligt enstående bildningssättet
stå: stod; men det synes mig, som om en nybildning
stå: stådde vore afgjordt att föredraga, dels på grund
af dess öfverensstämmelse med den redan faktiskt
genomförda nybildningen stått i stället för det
föråldrade participet ståndit (som i sin ordning var
nybildning i stället för det ännu äldre stadhit; jfr stad-na),
dels och hufvudsakligen emedan typen spå: spådde:
spått (jfr trå, försmå, så m. m.) är vida talrikare
representerad och lifskraftigare än den blott i slå:
slog: slagit fullständigt framträdande typ, från
hvilken faktiskt på senare tider eröfrats flå och två
(änskönt Rydberg ännu vill i andlig stil använda tvog,
tvogo, likaväl som tvagit; anf. st. s. 524). Bildningar
sådana som det af mig förordade stådde förekomma
i all synnerhet ymnigt uti barnens på allehanda
nybildningar så rika — och därför så lärorika — språk,
där man får höra gå: gådde, slå: slådde, ta: tadde
(efter ha: had[d]e), se: sedde (efter ske: skedde) m. m.
former hvilka förr eller sednare nog få inträde i »de
storas» språk, likaväl som dö: dödde (för dog) m. fl.
ursprungligen »barnsliga» böjningar. Och hvarför?
Tydligtvis emedan språket på så vis blir lättare.
Men, så snart ej tydligheten blir lidande, blir språket
därigenom också såtillvida bättre. Vi hafva — äfven
i fråga om språket — åtskilligt att lära af barnen.
Det bär likaledes vittne om en sund språkinstinkt,
då man i hvardagligt tal ej sällan omstöper det till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
