Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall mycket nära hvad man kallar folketymologi,
d. v. s. en på god tro (i motsats mot vits) företagen
omtydning (oftast i förening med formell ombildning)
af ett mer eller mindre svår-associeradt uttryck[1].
Dylika bildningar, som fordom voro — och väl kanske
ännu på de flesta håll äro — ytterst föraktade, såsom
de där framför andra »språkfel» äro hiskliga och
ovärdiga en verkligt »bildad» människa[2], de äro emellertid
förträffliga, i fall det nya uttrycket blifvit så att säga
genomskinligare, fått lämpliga associationer,
hvarigenom det lättare minnes, hittas och fattas. En
synnerligen god folketymologi föreligger i vårt armbåge
för äldre almboge och detta för ännu äldre alnboghe.
Mot det dialektiska badsäng (för bassin) är i fråga
om dess första beståndsdel föga att invända; däremot
lär väl lämpligheten af den andra med rätta dragas
i tvifvelsmål. De likaledes i munarterna
förekommande jordgrafi (för geografi), stirreskåp (stereoskop),
jämnasteg (gymnastik), dra-tvärs (travers på ett
järnvägsspår) ägna sig — trots sin förvånande fyndighet
icke lämpligen för en allmännare användning, emedan
det här gäller vetenskapliga och yrkes-termer, hvilka
böra vara så kosmopolitiska som möjligt, enär
vetenskapen och yrkesbildningen icke är eller åtminstone
icke borde vara i första rummet »nationell».
Till hinders är all öfverflödig barlast. Det
gäller inom språket detsamma som på de flesta andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
