Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studerat isländska. Såsom exempel på lyckliga lån
från de fornnordiska språken torde vara tillräckligt
att anföra: gamman, mäla (tala), id (jfr idog), säjda,
skarn, ganga, galder, runor, skald, jarl, fylking,
varda; d. v. s. varda o. d. är ett godt ord, när det
användes jämte och med något annan färg än blifva,
icke då det användes i stället för detta. Att dylika
sträfvanden icke äro fruktlösa, att en sådan
lånerörelse i stor skala kan lyckas, och att det såsom
allsmäktigt ansedda »bruket» verkligen får maka åt sig,
då det hindrar språkets utveckling, framgår bland
annat af de lån, som massvis infördes i svenskan af
Stiernhielm, Spegel, Swedberg och deras liktänkande
samtida (se exempelsamlingarna hos Rydberg, anf. st.
s. 526 f. och Söderwall, Hufvudepokerna af svenska
språkets utbildning, s. 104). Det område, där nu
mest och till största gagn för språket dylika lån
företagas, är personnamnens. Hjalmar, Birger (jämte
det nysvenska Börje), Björn, Helge, Gunnar, Agne
m. fl. täfla med framgång med Salomon,
Konstantin, Maximilian o. s. v.; Tora, Ingeborg, Signe,
Astrid, Valborg o. d. hafva nu att glädja sig åt större
sympatier än Marie-Louise, Josefina, Concordia,
Dorotea o. s. v.
Från våra dialekter hafva vi ännu icke lånat på
långt när i den utsträckning som önskligt vore; ja,
lånen från detta ytterst gifvande håll hafva nätt och
jämt tagit sin början. En person, som emellertid
redan hunnit uträtta mycket godt i denna riktning
är August Bondeson, ur hvars i språkligt, liksom i så
många andra afseenden, förträffliga folkskrifter
följande exempel må anföras: flis (ett slags skärfva),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
